Det är svårt att skilja mannen från texten. Stéphane Hessel skriver med hela tyngden av europeisk historia bakom sig, i kraft av den han är och de erfarenheter han gjort under ett drygt 90-årigt liv. Hessel föddes 1917 i Berlin, men växte upp i Frankrike. Han var motståndsman under andra världskriget, hamnade till slut i […][...]

För ett drygt år sedan utökades vår vokabulär och med det vårt sätt att prata om och förstå delar av världen. Folket i Egypten reste sig tillsammans och krävde jämlikhet, frihet och social rättvisa, och stora delar av världen stod överraskade vid sidan och hejade på. Tahir-torget, eller Befrielsetorget, och Den arabiska våren är numer […][...]

När land efter land i Europa de senaste åren har röstat fram högerradikala partier, har det hetat att det är en allvarlig sjukdom som breder ut sig. En farsot som de socialdemokratiska partierna står handfallna inför hur de ska råda bot på. I De hatade – om radikalhögerns måltavlor menar Magnus Linton att vi snarare […][...]

Av alla diktaturer i världen är Nordkorea den absolut mest stängda och hemlighetsfulla – mytomspunnen och gåtfull, som en person man bara hälsat på men aldrig pratat med. Man minns ansiktsdragen, men vet ingenting om hur personen tänker eller känner eller tycker eller fungerar. Det som vi vet och får veta om Nordkorea är hela […][...]

Efter den hyllade debuten Ingen i världen från 2006 kommer nu Hisham Matars andra roman Analys av ett försvinnande. Många recensioner av boken har fastnat i en diskussion kring den arabiska våren och revolutionen i Libyen där man störtade och dödade diktatorn Muhammar Khadaffi. När jag läser boken ser jag främst helt andra saker än […][...]

Sådana här böcker, som Barbro Hedvalls Vår rättmätiga plats: om kvinnornas kamp för rösträtt, som handlar om den svenska kvinnorösträttsrörelsens historia, behövs verkligen. Bokens stora fördel är dessutom det rikliga och intressanta bildmaterialet. Därmed kan alla, även de som säger att de har alldeles för lite tid att läsa böcker, bläddra sig igenom boken och […][...]

Att det skrivs mer om Anders Behring Breivik än om de offer han lämnade efter sig i Oslo och på Utöya är knappast någon slump. Breivik säljer, för det är om honom man vill läsa även om det såklart tar emot att erkänna. Det finns någonting skrämmande (och lite fascinerande) över hur en ”vanlig” människa […][...]

”Mitt skrivande är ett utredningsarbete. Jag måste ta reda på varför så mycket är så konstigt.” Så inleder Lena Andersson sitt förord till textsamlingen Förnuft och högmod och det är någonting med det som fångar mig direkt. Precis som första gången jag hörde henne prata, på någon bokmässa, och sedan gick raka vägen och inhandlade […][...]

Vi vet för mycket nu för tiden. Pratar och pratar. Ältar sönder. Gör pekböcker om analsex, i det närmaste. Det finns ingen mystik längre. Ingen romantik. Sådant kan man höra ganska ofta. Man behöver inte tillbringa särskilt lång tid med Gunilla Thorgrens biografi över RFSU:s grundare Elise Ottesen-Jensen för att slå det ur hågen. Thorgren […][...]

Torget (en kärlekshistoria) är en explicit politisk roman. Den rör vid ett av Europas mest brännande men samtidigt mest osynliggjorda problem: situationen i Vitryssland, ofta kallad ”Europas sista diktatur”. Torget (en kärlekshistoria) har som sitt själva epicentrum presidentvalet i Vitryssland (eller ”Belarus” som det genomgående kallas i romanen – jag återkommer till denna språkliga markering, […][...]