Northanger Abbey är Jane Austens charmerande roman om romanläsning och hur livet kanske inte alltid motsvarar de förväntningar vi skaffar oss genom sådant. Den har med andra ord en kärna som ganska lätt borde gå att överföra på nutiden, eller vilken tid som helst som på ett eller annat sätt sysslar med berättelser. Och vilken […][...]

För några år sedan gjorde vi en temasida om spin-off-litteratur här på dagensbok.com. Fenomenet – förmodligen ungefär lika gammalt som mänskligheten själv, ungefär – har inte precis avtagit sedan dess, så idag uppdaterar vi det en smula med två nya varianter av Jane Austen: Northanger Abbey av Val McDermid och Eligible av Curtis Sittenfeld. De […][...]

Lev AC Rosens debutroman All men of Genius är en charmerande udda berättelse. Redan från baksidestexten framgår det att den är inspirerad av både Shakespeares Twelfth Night och Wildes The Importance of Being Earnest, och det är lätt att se på vilket sätt: Rosen har tagit några av Shakespeares klassiker (bl.a. ett tvillingpar av olika […][...]

I år är det tjugo år sedan som Stuart Murdoch för första gången hördes avsluta låten ”We rule the school” med de definierande textraderna You know the world was made for men. You know the world was made for men. You know the world was made for men. Not us. I den forne Belle and […][...]

En ung kvinna endast iförd nattkläder, hittas mördad vid kyrkogården i Walsingham. Det visar sig att hon är patient vid en drogklinik i närheten. I samma veva får rättsarkeologen Ruth Galloway flera ebrev från Hilary, en före detta studiekamrat och arkeolog som nu sadlat om och blivit präst. Hilary har fått flera obehagliga och hotfulla […][...]

Vi kan väl börja med det mest iögonenfallande, kanske till och med provocerande: kan inte Star Wars-trilogins klassiske unge hjälte Luke Skywalker läsa? Så lyder i alla fall titeln på Ryan Britts nördessäsamling och visst gör den jobbet med att fånga min uppmärksamhet bland boktravarna som lovar att göra min tågresa en smula mer uthärdlig. […][...]

Något gick förlorat när filmer började prata. Visst, många stumfilmer är hopplösa melodramer, överspelade och med nerdummade historier som kan berättas med ett par textskyltar. Men samtidigt kom det fram regissörer – folk som Sjöström, Murnau, Vertov, Lang, von Stroheim, Dreyer och förstås Méliès – som hittade en poesi i det, en frihet att gräva […][...]

”A Children´s Tragedy”, en barntragedi, vad är det? Jonathan Franzen skriver i sitt förord till Frank Wedekinds Spring Awakening att dess undertitel ”has an odd, unresolvable, almost comic ring to it”: It sounds as if tragedy were stooping to get through the door of a playhouse, or as if kids were tripping on the hems […][...]

2016 är det 35 år sedan Bob Marley dog, och han är fortfarande rockvärldens ende superstjärna från den s k tredje världen. (Inget ont om Fela, men hur ofta har du hört fotbollsfans sjunga ”Zombie” efter ett mål?) Legend är en av de bäst säljande Greatest Hits-samlingarna någonsin, och förstås helt rentvättad från låtar som […][...]

People often forget the evil they’ve done unto others, but retain forever the antipathy toward those they’ve wronged – reasons for this are found and fit into the puzzle later, retroactively. Ibland stöter man på romaner där idén att skriva en hjälpligt objektiv recension känns hopplös från början, där allt man kan säga känns futtigt. […][...]