När Japan villkorslöst kapitulerar i augusti 1945 är det bokstavligen en nation i spillror och ingenstans är det tydligare än i Tokyo. Även om några atombomber aldrig fälldes där så har tre års flygbombande reducerat befolkningen med hälften och ersatt kvadratkilometrar av bebyggelse med ingenting. Det är en tidpunkt där många berättelser slutar. Men för […][...]

Kokar man ett ägg i fem minuter blir gulan lös och rinnig, kokar man det i nio minuter blir gulan hård och fast, men kokar man det i femton minuter blir gulan hård och grönfärgad. Jag vet ingenting om David Peace frukostvanor, men ser man till hur han skriver deckare är det inte en orimlig […][...]

Ända sedan Sjöwall & Wahlöös genombrott har det ju varit lite av en oskriven regel att den svenska deckaren ska säga någonting om sin samtid. Idealet är att både ta tempen på det rådande samhällsklimatet och komma med en rejäl slev samhällskritik. Inget fel i det, tvärtom kan man genom just brottslighet ofta komma till […][...]

När George Pelecanos för tjugo år sedan debuterade kallades Washington DC för ”the murder capital” och var en stad som delade sitt vita hus och sina pampiga monument med crackmissbruk, gängkriminalitet och fattigdom. Två helt skiljda världar i en och samma stad, som trots att den inte delades av någon berlinmur ändå levde sina separata […][...]

”En tigerhanne knullar med en zebrahona. När zebrahonans man plötsligt dyker upp säger hon till tigerhannen: min man kommer, låtsas att du håller på att döda mig istället.” Nu är jag ganska säker på att ni inte skrattar, ja ni småler ju inte ens. Det gjorde inte heller en enda i den fullsatta hörsalen på […][...]

Året är 1954. En patient försvinner från Ashecliffe Hospital, en hårdbevakad inrättning för mentalsjuka placerad på en ö utanför Bostons hamn. Två federala sheriffer skickas dit för att hitta den kvinnliga patienten. Hur hon kunnat försvinna är en gåta, och personalen verkar inte särskilt intresserad av att lösa den. Inte heller uppskattar de hjälpen från […][...]