Lilla Fjärlunda, någonstans i Sverige. En körledare erbjuder sin femtonåriga, nyutvalda solist skjuts hem efter repetitionen. Men han kör inte hem. Istället parkerar han på en höstöde campingplats och börjar ömsom smickra, ömsom pressa henne. Hon vet väl hur vacker hon är? Hur mycket han skulle kunna göra för henne? Och just som han börjar […][...]

Visst är det lite fånigt att läsa en tyskspråkig författare översatt till engelska, men jag kan inte tyska och jag är inte så bra på att vänta. Åtminstone inte när det gäller böcker. Daniel Glattauers Gut gegen Nordwind kom på svenska i slutet av förra året, som Inbox (1), och om någon översättning av uppföljaren […][...]

Efter tre alltmer irriterade mejl om att Emmi vill säga upp sin tidskriftsprenumeration, känner sig Leo tvungen att upplysa henne om att han heter Leike, medan hon försöker mejla tidskriften Like. ”Du är den tredje som skriver till mig för att säga upp sin prenumeration. Tidningen måste verkligen ha blivit dålig.” Nio månader senare lyckas […][...]

”Hat” tycks vara nyckelordet den här säsongen. Från Magnus Lintons De hatade till Maria Svelands Hatet och Johanna Langhorsts Förortshat. Sticker någon boktitel ut verkar det vara med ironisk svärta som hos Henrik Arnstads Älskade fascism eller Marcus Priftis synbart schlagerkäcka Främling, vad döljer du för mig? – båda handlar inte desto mindre om hat. […][...]

När tonårige Titus ser gamla bilder på människor som går runt och håller i sina datorer så tänker han att det är som om folk skulle gå runt och hålla lungorna utanför kroppen. Bisarrt. Opraktiskt. Onaturligt. Titus och hans kompisar har, liksom den stora majoriteten av i alla fall amerikanerna, själva hjärnan uppkopplad mot nätet, […][...]

Vad lackar du ur på just nu? Den frågan är ställd till ”Fyra förbannade män”. Sammanhanget som frågan är ställd i är oklart men det spelar inte så stor roll. Det som spelar roll är att män som Erik svarar så här: Politisk korrekthet som gör att allt ses som kontroversiellt. Till exempel att folk […][...]

Det är en intressant paradox att vi samtidigt som vi kanske lever i den mest kommersiella av tider har vant oss vid att få mycket av det vi använder till vardags gratis. Vi umgås i sociala medier, utbyter information, läser nyheter, tittar på filmklipp eller lyssnar på musik en stor del av vår dag – […][...]

Politik på Facebook? Jag måste säga att jag är skeptisk. Eller möjligen var. Jo, Internet kan ha stor betydelse när det gäller att sprida information och åsikter och kanske framförallt för att finna stöd för redan befintliga åsikter. På gott och ont. Men varje gång nyheterna försöker pejla folkdjupen genom att rapportera att så och […][...]

Jag tänker på studentsången, på hur sinnessjukt det kändes att stå och sjunga ”inga sorger än” och ”den ljusnande framtid är vår” som om studenter är någon sorts blanka sidor, skyddade, oskyldiga, helt utan erfarenheter men med allt gott att vänta. När nu framtiden mest kändes som ett okänt svart hål och det förflutna, tja, […][...]

Det finns få människor som jag varit så arg på det senaste året som Julian Assange. För att han visade världen att allt var möjligt, han drog av skynket från allt hemlighetsmakeri i syfte att visa upp sanningen, och sen flydde han ifrån den. Bokstavligen. 2010 blev Assange anhållen för sexuella trakasserier, möjligen våldtäkt, anklagad […][...]