Ett drygt år har gått sedan Vladimir Putin startade det fullskaliga invasionskriget mot ”broderfolket” i Ukraina. Många trodde nog inte att Putin och hans klick skulle ge sig in i ett så här omfattande krig. Det fanns för mycket pengar att förlora och för mycket politisk makt. Ändå är vi här. Tyskland hade försökt binda […][...]

För ett tag sedan hörde jag en utrikeskrönika på Sveriges Radio P1, där rubriken löd: Kan du de baltiska huvudstäderna? Lätt som en plätt tänkte jag först, men stunden senare funderade jag om jag var helt säker. Desto mer kunnig är Li Bennich-Björkman, som i mer än tjugo år har följt de tre baltiska länderna […][...]

Ännu en gång landar en tegelsten signerad Antony Beevor. Nu handlar det om det ryska sammanbrottet i första världskriget, de två revolutionerna, tsar-väldets undergång och det påföljande inbördeskriget mellan vita och bolsjeviker. Antony Beevor återanvänder sitt beprövade berättargrepp. Han håller sig trogen de erkänt stora händelserna på tidslinjen, så som de kondenserats av diverse historiker […][...]

Timothy Snyder, känd professor i historia vid Yale, har valt att specialisera sig på de politiska konsekvenserna av diktatur i Nazityskland och Sovjetunionen. Nu har hans bok Om tyranni kommit ut på svenska i en utgåva illustrerad av Nora Krug. Boken innehåller 20 lärdomar från 1900-talet för att motverka tyranni och har skrivits som en […][...]

Vikingatiden är en tidsperiod som varade ungefär mellan år 750 och år 1100. Den här perioden i nordisk, brittisk och irländsk historieskrivning kännetecknas av befolkningsökning, skeppsbyggarkonst och handel. De flesta var bönder, men en del for i väg på resor över haven till andra platser för att… Ja, just det! Hur levde man under vikingatiden? […][...]

Orkar man med ett bortglömt krig från det förgångna ett oår som detta, då Ukraina kämpar för sin existens? Det handlar om Kalmarkriget 1611 till 1613 som utkämpades mellan Danmark och Sverige. Danmark, anfallaren, gick segrande ur striden. Men vem minns det, när resten av 1600-talet är en lång räcka svenska krigserövringar, flera gånger på […][...]

Att känna till slaget vid Hastings 1066 tillhör allmänbildningen lika mycket som exempelvis årtalen 1215, 1453 eller 1776. Dick Harrison – populärhistoriens grå eminens – utforskar detta fältslag i sin nya bok om normandernas invasion av England och dess konsekvenser. För att få en bra bild av Europa under den här tiden kan man säga […][...]

Yvonne Hirdman är en överdängare på att kombinera enskilda öden med intressanta tidsskildringar. Hon har vid det här laget hunnit finslipa sin teknik med Det tänkande hjärtat, boken om folkhemshjältarna Alva och Gunnar Myrdal och kanske i synnerhet med Augustprisbelönade Den röda grevinnan, där hennes allt annat än alldagliga, kosmopolitiska mamma gör sig förträffligt som […][...]

Böcker med historiska och spöklika inslag brukar utspela sig i gamla byggnader, på mystiska slott eller liknande. Därför känns det lite ovanligt och fräsch att Glasfågelns grav börjar med att huvudpersonen Tyra tvingats flytta till ett helt nybyggt område, som kallas för Idyllen. Allt är nytt och fint, men själv längtar Tyra tillbaka in till […][...]

Strålkastarna riktas inte först och främst mot förstaklasspassagerarna i den brittiska och amerikanska societeten i Claes-Göran Wetterholms nya praktverk om Titanic. Det är i stället 123 svenska och svenskamerikanska resenärer som står i centrum. Svenskarna var för övrigt den tredje största passagerargruppen ombord och svenska det näst vanligaste språket. Hela 25% av Sveriges befolkning (1,2 […][...]