Oväntad post. Som bokmänniska är jag förstås rätt nyfiken på det mesta av den. Det går ju aldrig att veta om det är en avi till ett recensionsex som har skickats direkt till mig, eller några pockets som jag glömt att jag beställt via nätet. Oftast är det här dock bara önskningar. Många gånger visar […][...]

Av Henrik Bromanders debut Det händer här skulle man kunna sätta upp en matris. På den ena axeln skulle de fyra huvudpersonernas namn stå och på den andra axeln skulle det vara uppspaltat vänner, föräldrar, intressen, ålder, socialklass, sexuell erfarenhet, hemort och sysselsättning. När matrisen är ifylld skulle man empiriskt kunna studera sambanden mellan den […][...]

Visst är väl Henrik Bromanders enkla tecknarstil med dess halvgulliga, naivt storögda figurer (framställningen av Reinfeldt i Hur vi ser på varandra från 2005 koncentrerar hela hans maner) duglig, men i längden blir den övermåttan motståndslös och tvådimensionell. Han är en större berättare än tecknare. Milt sagt. Härligt då att han nu valt att hålla […][...]