Gult ljus är en nätt liten roman som jag skulle kalla långnovell om den var mera koncentrerad, men det är den inte, den är en glidande dokumentation utan nämnvärda dramatiska effekter, den gör vardag av en resa till Asien och en i mina ögon bekymmerfri vistelse på en exotisk ö. Det är vardagligt men en […][...]

Gunnar Ekelöfs dikter börjar inte sällan med en negation: ”Inte dödslängtan/men lära sig använda döden” är ett exempel. ”Jag tror inte på ett liv efter detta/Jag tror på detta liv” är ett annat. ”Nej! Människornas värld/är inte för mig!” ett distinkt tredje. Ett nej som bottnar i ett välomvittnat avståndstagande från auktoriteter och det ”institutionella”, […][...]

Lukas Moodysson har lämnat filttofflorna hemma då han "hotellrumsskriver" en enda långdikt till diktsamling med en extremt närvarande och tyckande röst. Ändå med avsaknad av ett enda diktjag, för det som känns givet, diktjaget som talar ut till dig, det är i ständig förvandling, det jag trodde var rösten av ett alter ego till Lukas […][...]

Vissa pocketar kan sätta stenen i rullning, bli det där avgörande brytet som får en författare att bli folklig. Mången backpacker har en avskavd På drift i bokhyllan eller under sängen, ännu fler har de tre tidiga utgåvorna av Sagan om Ringen. Den senare klassiska pocketar vars bekgula omslag för många sextiotalister sätter likhetstecken mellan […][...]

När den genom hela livet uppburne Harry Martinson gav ut Vagnen 1960, blev mottagandet ljummare än normalt. Det har sagts att detta medförde en alltmer pessimistisk livssyn de sista åren. Även den politiska diktens intåg på lyrikscenen kan ha spelat in vilket resulterade i Martinsons avstannande utgivningstakt. Men därmed inte sagt att hans slutade skriva. […][...]

Vilka är de bästa skönlitterära verken på svenska? Frågan ställdes i en enkät till professorer i litteraturvetenskap runt om i Sverige i tidskriften Forskning och framsteg, nummer 2/04. Sara Lidman är den enda författare som fortfarande är verksam. Listan: 1. Ett drömspel, August Strindberg 2. Fredmans epistlar, Carl Michael Bellman 3. Drottningens juvelsmycke, Carl Johan […][...]

Gunnar Ekelöf är den störste poet som gått i ett par svenska skor. Så är det. Åke Hodell är en av de mest säregna. På våren 1953 reste de två till Rom på en, som Ekelöf uttryckte det, bildningsresa. Om detta skrev Hodell senare en fragmentarisk reseberättelse, Resan till Rom. Det kan här vara på […][...]

Jag blev väldigt fäst vid Arne Törnqvists förra diktsamling Bröstvärn. I den boken fick jag poesi som jag vill ha den serverad; som en vederkvickande doft från nejlikor, ingefära och en stång kanel, stigande het ur en kopp konjaksspetsad glögg. En sån poesi, komplex men välsmakande i sin kryddning, avsmakar man gärna i favoritfåtöljen framför […][...]

Det tar inte många minuter att ta sig igenom Burner, Johannes Heldéns debutdiktsamling, och efter första genomläsningen så undrade jag varför Bonniers hade satsat på dessa minuter som det tog mig att läsa den. Men diktsamlingen inbjuder till återläsning och att man ska finna ett sätt att läsa, få någorlunda sammanhang i läsningen, bland annat […][...]

Att läsa Katarina Frostenson har aldrig varit lätt, om man med "lätt" menar förståelse. Hon har själv uttryckt det som att texter inte alltid behöver vara begripliga, de kan drabba läsaren av olika skäl och på andra sätt än logiska tankegångar. Dofter, bilder och smak är viktigare än stringens. En sådan poesi har, som vi […][...]