Den ensamma människans kamp för rättvisa mot ett orättvist system är ett ständigt återkommande tema inom underhållningsbranschen. Greppet är lika enkelt som tilltalande, man behöver inte ens själv ha varit med om att få en oförtjänt p-bot, blivit nekad ett CSN-lån eller fått skulden för att någon apparat på träslöjden gått sönder för att känna […][...]

IKEA och H&M är två markörer. Två företag som satsar på världsdominans genom konceptet hippt och billigt. Två koncept som startat som små familjeföretag. Jag var på IKEA-utställningen på Liljevalchs i somras. Det var ungefär som att befinna sig i ett av IKEAs varuhus, fast med något blandade stilar. Utställningen var oerhört insmickrande i tonen […][...]

”Vår släkt var definitionen av det defekta”, skriver Kjell Sundstedt om sin familj. ”Skadade, fula, missbildade, imbecilla, halta, lytta, lössläppta och snuskiga människor som skulle behandlas och elimineras och ge plats åt det nya, friska, intelligenta och ljusa.” Av mamma Gertruds stora syskonskara anser de sociala myndigheterna på 1930- och 40-talen att flertalet är ”mer […][...]

Alla som förtjänar varandra får varandra, och så lever de lyckliga i alla sina dagar. Exakt hur får man förstås sällan veta, men Gud så spännande det hade varit. Jag tycker om ändå sådana här moraliska slut. Jag menar, det är väl därför det heter poetisk rättvisa, för att den återfinns nästan bara i litteraturen […][...]

Det är datumet som gör bokvalet. Dagen efter Första maj. Det stämmer på något sätt så väl med folkhemsberättelsen om Knut Forsö, självlärd karriärist och sedermera höjdare inom kooperationen. En man som var med och formade det moderna Sverige. Nu ligger han och dör på en underbemannad vårdavdelning alldeles i början av 2000-talet. I Farväl […][...]

På min läshylla just nu ligger ett par osedvanliga avhandlingar. Den ena, litteraturvetaren Magnus Ulléns Bara för dig, handlar om pornografi och den andra, idéhistorikern Susanne Dodillets Är sex arbete?, jämför svensk och tysk prostitutionspolitik. Låter det smalt och obskyrt? Det är det egentligen inte. Ullén vaskar ur pornografin fram någon sorts aktiv ingrediens som […][...]

Att sitt och bläddra i denna tjocka lunta med svenska reklambilder från 40-, 50- och 60-talen kan göra en lycklig. Allt är tillrättalagt och jakande leenden möter en på snart sagt varje sida. Vem kan säga nej till ”Spröda Ötker jordnötter, iskalla Coca-Cola och massor med topplåtar i bandspelaren” (1968), ”Europas bästa tänder har italienarna […][...]

En stackars vit musikkritiker, som helt oförberett ställes inför uppgiften att recensera denna tillställning, känner sig ovillkorligen en smula förbryllad och undrar om inte evenemanget egentligen skulle omtalas under avdelningen för eldsvådor och mindre naturkatastrofer. De odefinierbara bölanden han i går frustade fram på sin helvetesmaskin vägrar jag för min del att uppfatta som […][...]

1941 lämnar Agnes sitt föräldrahem och sin läroplats på damfriseringen i Luleå för att gifta sig med Knut. Knut som gör karriär i kooperationen. Agnes följer med, flyttar runt, föder barn, sköter markservicen, håller middagar, klär sig passande och inreder allt större hem. Men vem är hon själv, och vad är hon egentligen bra på? […][...]

Gunnar Ekelöfs dikter börjar inte sällan med en negation: ”Inte dödslängtan/men lära sig använda döden” är ett exempel. ”Jag tror inte på ett liv efter detta/Jag tror på detta liv” är ett annat. ”Nej! Människornas värld/är inte för mig!” ett distinkt tredje. Ett nej som bottnar i ett välomvittnat avståndstagande från auktoriteter och det ”institutionella”, […][...]