I vilken ände ska en medborgare i Sverige börja i sina förberedelser inför EU-valet våren 2024? Jag tror att många upplever EU som väldigt abstrakt. Däremot har nog de flesta noterat något EU-direktiv som påverkat den egna vardagen när det implementerats på nationell nivå. De här funderingarna har blivit aktuella för mig när jag har […][...]

Valen i Danmark och Finland samt till EU-parlamentet är genomförda och nu kanske intresset för de politiska analyserna har stillnat, sommaren är ju här. Men om någon har lite läslust kan jag tipsa om en bok kring europeisk politik. Först ett par uppsnappade betraktelser från annat håll: En kommentar jag fångade upp bland eftervalsanalyserna i […][...]

”Högerpopulismen i Europa” är undertiteln på Anna-Lena Lodenius nya bok om europeiska partier som Sverigedemokraterna, Dansk Folkeparti, Fremskrittspartiet, Ukip och Front National. Inte ”högerextremismen” eller ”nyfascismen” som ibland har använts, utan ”högerpopulismen” eller ”radikal högerpopulism”. Kanske även ”främlingsfientliga och nationalistiska”, som faktiskt är bokens allra första ord. Det är inte jättelätt att beskriva den ganska […][...]

EU är väl ett fredsprojekt, eller hur? Ett ”aldrig mer” i kölvattnet av andra världskriget? Unionen har ju till och med fått Nobels fredspris. Ja – och ett stort fett nja. En viktig men numera bortglömd, eller kanske snarare förträngd, beståndsdel var också det europeiska koloniala projektet, enligt Peo Hansen och Stefan Jonsson. Det gäller […][...]

Foto: Utrikespolitiska institutet Med sitt mångåriga journalistiska arbete, och kännedom om Ukraina och regionerna runtomkring, är Anna-Lena Laurén en person som jag känner fullt förtroende för när hon berättar om sina egna upplevelser av den ännu pågående konflikten i Ukraina. Som alltid när det gäller pågående krig och konflikter är det svårt att bilda sig […][...]

Det börjar med en scen från februari 2009. En ung familj väcks brutalt mitt i natten av att en molotovcocktail kastas in i deras hus. Pappan rusar ut från det brinnande huset för att sätta sin fyraårige son i säkerhet, men utanför dörren väntar någon med hagelgevär. De båda skjuts till döds och ytterligare ett […][...]

De lata grekerna har levt över sina tillgångar, och nu får de betala priset. Förklaringarna var skamlöst stereotypa när skuldkrisen briserade i Grekland 2010. Grekerna plockade ut 13, 14 eller till och med 18 månadslöner, de fick bonusar för att komma till jobbet i tid och för att tvätta händerna, rapporterade europeiska tidningar. De tog […][...]

Det här har varit året då jag försökt förstå krisen i eurozonen. Det gick sådär till en början, men efter att jag lagt vantarna på den här boken och även Eurokrasch av Johan Norberg blev bilden betydligt klarare. Tyvärr kanske jag ska tillägga, för hade jag inte ångest över tingens tillstånd innan så har jag […][...]

Jag läser två böcker om eurokrisen efter varandra. Dels den här och dels Stefan de Vylders Eurokrisen. Jag gillade att läsa de Vylders bok, men Johan Norbergs Eurokrasch faller mig dock mer i smaken som bok betraktat. En tragedi i tre akter alltså. Berättelsen om eurokrisen äger i mångt och mycket samma dramaturgi som den […][...]

Citat: Jaques Rueff Euron. Det räcker med att titta på en euro-peng idag för att jag ska drabbas av framtidsångest. Krisen i eurozonen är alltför omfattande för att jag ska mäkta greppa den. Det spelar ingen roll hur mycket dags- och samhällspress jag läser, jag blir bara om möjligt än mer förvirrad, och vågar knappt […][...]