När jag vid tidigare tillfällen har försökt ge mig på någon författare eller antologi inom den postkoloniala skolan har jag oftast, redan efter ett par sidor, slagit mig för pannan, suckat djupt och inte sällan givit upp. Det fikonspråk som verkar dominera området gör nämligen att mycket av det jag stött på är snubb på […][...]