En dag händer det. Det där som en del av mig gått och väntat på, samtidigt som en annan del slagit ifrån sig. Ändå tänkt att ”Sånt där, det händer väl bara på amerikanska skolbibliotek?” En förälder dyker upp vid lånedisken och vill framföra ett klagomål. Hennes barn har lånat hem en bok som hon […][...]

Den här veckan uppmärksammar vi, för andra året i Sverige, Banned Books Week – förbjudna böcker världen över. Svenska PEN samlar i samband med det sådana böcker på sin hemsida. Det är ingen allomfattande lista, utan ett urval, men fler titlar dyker stadigt upp. Det finns förstås äldre svenska exempel, både på svenska titlar som […][...]

Ruths och Mios relation inleds på biblioteket. De börjar prata. Ruth brukar hänga på biblioteket, och första gången de pratar lurar hon Mio att det kostar tjugo euro att låna böcker. Det blir deras utgångspunkt. Fiktion. Och någonstans i allt det som snart ska raseras börjar en berättelse om kärlek. Dels mellan människor, dels till […][...]

Tidigare har jag läst och roats av den misantropiske Shaun Bythells charmiga En bokhandlares dagbok, där han avhandlar livet som prövad antikvariatsinnehavare i Wigtown i sydvästra Skottland. En ort som för övrigt är vittberömd för sin årliga litteraturfestival och – i förhållande till ortens ringa storlek – ett imponerande antal boklådor och antikvariat. Jag räknar […][...]

Det börjar med en historia (det börjar alltid med en historia) om en pirat och en flicka. Det börjar med en historia om en pojke som en dag står framför en dörr målad på en mur men inte öppnar den. Det börjar med en ung kvinna som gör ett smärtsamt offer. Det börjar med ett […][...]

Många gånger tvekar jag att läsa böcker om krig och faktiskt speciellt om Andra världskriget. Det beror eventuellt på en tidigare överdosering av både filmer och böcker i den här genren. Oavsett denna känsla kände jag mig ändå manad att ta mig an Bibliotekarien i Auschwitz.  Berättelsen är baserad på Edita Kraus verkliga upplevelser under Andra […][...]

Jag ägnar möjligen orimligt mycket tid i Facebookgruppen Litteraturgäris. Det blir ofta rundgång i diskussionerna. ”Är inte Ett litet liv sjukt överskattad?” (Svar nej.) ”Tips på bra bokcirkelbok?” (Mitt ständiga tips: Väggen av Marlen Haushofer.) ”Färgsortering av bokhyllan, hiss eller diss?” (Hiss, men så har jag också ett väldigt visuellt minne. Det är mig du […][...]

Berättelser om samlande är ofta källkritiskt problematiska. Samlare drivs av låga instinkter som girighet och ha-galenskap. Men de strävar efter att framhäva mer nobla motiv. I Carnavalet-muséet i Paris finns en rekonstruktion av rummet där Marcel Proust skrev På spaning efter den tid som flytt. Möblerna är autentiska. Vad är det som är så märkvärdigt […][...]

2003 intervjuades Ali Smith av författarkollegan Jeanette Winterson. I artikeln berättar Smith att hon drivs av ambitionen att bryta ned den invanda synen på saker och ting. I den på svenska nyligen utkomna Bibliotek blandas litterära grepp, ibland i en och samma novell, vilket skänker läsningen en skön känsla av oförutsägbarhet. Och på det viset […][...]

Härom kvällen fastnade jag i bokmässe- och teaterdiskussioner i SVT:s debattprogram Opinion live. Bibliotekens problem och existensberättigande avhandlades också, och en av deltagarna hävdade bestämt att bibliotek är förlegade i och med att all information finns på nätet. Till honom skulle jag vilja att någon skickade ett ex av Anette Helgessons JallaTillsammans – en personlig […][...]