”Globalisering”, detta ack så omtvistade begrepp. Många hyllar det, andra är mer kritiska. I den allmänna debatten har den senare ofta kommit att avtecknas som en ”antiglobaliserings”-rörelse. Men i verkligheten är den rörelsen (om man över huvud taget kan tala om en rörelse) långt ifrån motståndare till globalisering.

I den här boken, med undertiteln ”Is another world really possible?”, försöker redaktören Tom Mertes ge en bild av hur rörelsen själv ser på problemet med globalisering. Många av de stora galjonsfigurerna från både Nord och Syd får komma till tals – såväl Subcommandante Marcos (de mexikanska zapatisternas talesman) som Joao Pedro Stedile (talesman för de landlösa jordbruksarbetarnas organisation i Brasilien, MST), såväl som den moderna Asterix (fransmannen José Bové) som Attacs grundare Bernard Cassen och pop-revolutions-journalisten Naomi Klein. Det sker i många fall genom intervjuer, i ett mindre antal fall genom att personerna ifråga skriver egna inlägg.

Redan titeln fångar något av det centrala med den här rörelsen – just detta att det inte rör sig om en enda gemensam rörelse, utan om ett flertal olika rörelser med många olika politiska analyser och prioriteringar. Somliga är enfrågerörelser som arbetar med ett lokalt eller globalt problem, t.ex. dammbyggen i Indien eller fattigas situation i Sydafrikas förortsghetton. Andra arbetar med mer övergripande strukturfrågor, som skuldavskrivningar eller handelsregler. Somliga är politiska partier, andra mer klassiska folkrörelser och ytterligare andra små tankesmedjor eller lobbygrupper (som till exempel Attac). Det är – för att låna ett begrepp från ett par andra författare – ett myller av aktivister med olika uppfattningar.

Det som förenar dem alla är väl egentligen bara kritiken av den nuvarande formen av globalisering. Det märks tydligt i den här boken. Det spretar åt alla möjliga håll, även om en grundläggande röd tråd finns någonstans där under. Och det trots att personerna som skriver/intervjuas inte talar särskilt mycket om hur deras alternativa värld skulle se ut, den där alternativa världen som ju påstås vara möjlig. Hade mer energi ägnats åt det hade resultatet med all sannolikhet tett sig än mer spretande.

Intervjuerna är ”snälla” – intervjuaren låter den intervjuade framföra sina egna tankar, och ställer inga svårare eller mer kritiska frågor. Det är synd, framförallt i de fall då somliga av inläggen faktiskt talar mot varandra. Men så är intervjuerna inte specifikt gjorda för denna bok, utan har tidigare publicerats i tidskriften New Left Review. Det är därför kanske först när de som här publiceras bredvid varandra som motsättningarna börjar visas sig.

Som det nu är ger den här boken dock en mycket god bild av hur ”antiglobaliserings”-rörelsen tänker – få av dem är egentligen motståndare till globalisering och det är bara någon enstaka (t.ex. sociologiprofessorn Walden Bello) som öppet förespråkar någon form av ”avglobalisering”. Det är sammantaget en rad tankeväckande och intressanta intervjuer och artiklar av eller med några högaktuella kritiska tänkare. Ett måste för den som är intresserad av ”globaliserings”-debatten.