Ett fall på Capri är den första delen i vad som utlovas bli en serie med namnet Mord under Solen. Anette De La Motte gör debut som skönlitterär författare. Boken har hon skrivit tillsammans med maken Anders De La Motte som har en hel drös med deckare och spänningsromaner bakom sig.
Huvudpersonen Hugo Lind är ute i världen på egen hand för första gången sedan hans hustru gick bort några år tidigare. Efter sig lämnade hon en lista med saker han skulle göra, bland annat att ta sig iväg på just den här resan. Med på resan finns också Lara, rutinerad reseledare och guide på Belmonte Travels. Tillsammans med en brokig skara resenärer ska de ägna veckan åt mat och kultur på Capri. När mystiska saker börjar hända i gruppen är det upp till Hugo och Lara att slå sina kloka huvud ihop, jämföra anteckningar och ta reda på vem i sällskapet som är mördare.
Ett fall på Capri är en stundtals mer av en vandrande reseannons än en pusseldeckare. Miljöbeskrivningarna är fantastiska, det känns verkligen som om att jag spenderat några dagar på Capri tillsammans med Hugo och de andra i solen. Stor del av boken ägnas också åt ingående beskrivningar av den mat som gruppen serveras, kanske har författarduon tagit ett antal studieresor för att undersöka restaurangutbudet på plats. Det är trevligt, charmigt och stämningsfullt. Den som uppskattade Anders De La Mottes utflykt till Österlen tillsammans med Måns Nilsson kommer definitivt känna sig hemma även i Mord under Solen. Det är samma soliga känsla.
Som pusseldeckare är boken väldigt generös, De La Motte har strösslat boken med ledtrådar (men, det går ju självklart inte att veta vilken tråd som är den rätta att dra i). Gruppresan består av tillräckligt få personer för att läsaren ska hinna få koll på de alla, och är en trevlig blinkning till Mordet på Orientexpressen av Agatha Christie (som också omnämns i boken). Vem är egentligen skyldig när nästan alla tycks ha både alibi och ett alldeles eget motiv?
Sammanfattningsvis är Ett fall på Capri en sån där precis lagom spännande och mysig pusseldeckare. Det är soligt, flärd, underbar utsikt, utsökt vin och högklackat på kullersten. Det är snabbläst och lättsmält, och inte särskilt blodigt. Jag ser fram emot att läsa de böcker som komma skall i serien, men är redan lite trött på dynamiken mellan Hugo och Lara. Förhoppningsvis kan den få sig ett lyft för att göra kommande böcker ännu bättre.
Publicerad: 2024-08-27 00:00 / Uppdaterad: 2024-08-26 21:25
Inga kommentarer ännu
Kommentera