Utgiven | 2017 |
---|---|
ISBN | 9789188193551 |
Sidor | 168 |
Språk | svenska |
Illustratör | Annika Carlsson |
Omslaget till boken Goda middagssamtal är gult och glatt. På en bild av Peter Dahl sitter tre par runt ett bord och samtalar koncentrerat. Man får en nästan elektrisk varm känsla av stämningen. Två personer verkar sitta lite ensamma – så kan det ibland bli runt ett bord. Å andra sidan: kanske de hämtar andan efter ett gott skratt? En kort paus är ett naturligt moment människor emellan.
Boken är lätt och hanterlig, nästan bjuder in till läsning. Det finns många fina retorikböcker idag – men nischen middagssamtal är åtminstone för undertecknad ny.
Undertiteln är ”Bli ett uppskattat sällskap vid bordet” och i tjugo pedagogiskt upplagda kapitel på tre fyra sidor och ofta med en avslutande faktaruta behandlar Leena Männik Styren många infallsvinklar på detta med kommunikation och måltid. I varje kapitel finns talande illustrationer av Annika Carlsson och lämpliga citat av kända och okända.
Ämnen som avhandlas är allt från grundläggande vett och etikett, första intryck, kroppsspråk, småprat, komplimanger, blyghet, bordsplacering till nya fenomen som ”hemma-hos-restauranger” och aktuell forskning. Allt sådant är bra att känna till överallt men är speciellt viktigt när man bjuds till bords.
Termen ”kommensalitet” har sociologiprofessor Claude Fischer myntat och betyder ungefär att ”äta i grupp”. Måltider och mat är bärare av kulturarv och etnicitet. Vi minns tydligt barndomens smakupplevelser. Små barn lär sig vid köksbordet i det egna hemmet. Leena Männik Styren ger enkla råd för hur få med barn i samtal.
Ett middagssamtal varar i vanliga fall ett par timmar. Det hänger mycket på oss själva om den tiden blir lyckad; om vi lyckas skapa kontakt och ha trevligt. Det kan handla om allt från en officiell bjudning med klädkod och meny till en mindre mingelfest eller en grillfest utomhus sommartid.
Tillfällen som kan ge värdefulla kontakter och till och med vänskap för livet. De flesta tänker på trevliga stunder men många minns kanske också en stel tillställning som inte blev lyckad. Följdfrågan blir: varför? Kunde jag själv ha handlat, kommunicerat annorlunda? Boken ger även råd om hur reda upp små fadäser.
”Ödmjukhet, tålamod, respekt och närvaro” listar Männik Styren som grundläggande ingredienser för lyckad samvaro. Tillit är ett nyckelord. Hon berättar om aktuell forskning som undersökt vad som händer i våra hjärnor när vi samtalar tryggt. ”Må-bra-hormonet”- oxytocin frigörs vilket leder till att vi slappnar av och blir nyfikna på omgivningen. På motsatt vis reagerar vår hjärna (och matsmältning) med att producera kortisol när någon får oss att tystna och känna oss tillplattade. Är vi möjligen själva en sådan bordsgranne? Om du har mat kvar på tallriken när alla andra ätit klart så har du garanterat pratat för mycket!
Vi har olika roller vid en bjudning. En värd, ett värdpar håller många bollar i luften med att förbereda och närvara medan en inbjuden gäst kan koncentrerar sig på att mingla och så småningom sätta sig till bords. Representerar man sig själv som privatperson eller företräder man en arbetsplats? En bjudning fortskrider enligt oskrivna regler. Kan man dem är det lätt – är man osäker får man läsa på. Och träna!
Att bli presenterad av värden är klokt. Det blir lättare att umgås när man vet vilka de andra gästerna är. Släkt, studiekompis, granne eller samarbetspartner? Ska man presentera sig själv? Leena Männik Styren ger ett gott råd som kallas ”hisspresentationen”; på den tid det tar för en hiss att åka några våningar ska man klara av att säga några korta meningar om sig själv. En förmåga som man gott kan träna upp och använda sig av vid olika tillfällen. Ingen vill höra hela din biografi – men de flesta vill kortfattat veta vem du är och även minnas dig efteråt. Vem vet vart en presentation leder?
Vad fäster jag mig speciellt vid? Kapitlet om ”samtalshinder” ger flera insikter om till exempel att inte tala ett språk med någon som övriga bordsgrannar inte behärskar. En person med nedsatt hörsel hör ofta ännu sämre vid tillfällen där ljudnivån blir hög – att byta plats är lätt gjort och uppfattas som ren och skär omsorg. Tacktal ska inte vara långa och komplicerade. Några meningar som uttrycker tacksamhet och välvilja. Man kan öva på förhand och återanvända. Varje värd blir glad över vänliga ord. Småprat är ofta underskattat men väder och årstider berör faktiskt alla.
Visitkort – om man har – ska man ge med eftertanke. Får man ett sådant ska man också visa sin uppskattning. Absolut inte glömma kvar det på bordet – sådant ger ett slarvigt intryck. Visitkort ”sticker ut” i tider när många (affärs)kontakter sker digitalt.
I kapitlet om ”samtalsgropar” tar författaren upp sådant som man kan ge akt på: inte diskutera politik, religion eller eldfängda frågor om exempelvis könsroller och invandring, inte skvallra om övriga gäster, inte dricka sig berusad, inte bli långrandigt och självupptagen. Råkar man ut för en cyniker eller besvärlig besserwisser till bordsgranne är ett gott råd att styra över samtalet till mera neutrala ämnen, ställa någon vänlig motfråga eller till och med säga ifrån att nu ”talar vi om något annat”. I värsta fall kan man ursäkta sig och lämna bordet för en stund. Man behöver inte förklara sig – alla har alltid rätt att uppsöka toaletten. Tillbaka på plats igen har fokus förhoppningsvis skiftat. Och inte klaga på maten! Den som otursamt inte kan äta allt får alltid lämna lite på tallriken. Ingen kommer att fråga och man behöver inte själv heller lägga ut texten om sina preferenser. Det obemärkta är ofta det mest smidiga.
Helhetsintrycket av boken Goda middagssamtal är gott. Språket är vårdat och layouten behaglig och läsarvänlig. Leena Männik Styren serverar elegant i små portioner anekdoter, råd och forskning. En inspirerande bok som får läsaren att drömma om måltider i gott sällskap och i god stämning.
Publicerad: 2018-05-11 00:00 / Uppdaterad: 2018-05-10 22:06
Inga kommentarer ännu
Kommentera