I Sverige har Obey Giant-stickers och affischer inte spridit ut sig i någon vidare utsträckning, även om jag någon gång har sett sådana här också. Här är det istället andra liknande, som exempelvis Akay med sin akayism, som har varit vanligt förekommande.

Vi talar alltså om gatukonst av modernt slag. Inte taggar eller graffiti, utan prefabricerade affischer och stickers som vem som helst kan sätta upp.

Obey Giant är ett sånt konstprojekt som Shepard Fairey har bedrivit. Verken har i sig inget budskap, eller ett fullkomligt meningslöst budskap (som just Obey giant, lyd jätten). Istället är det just det att de är budskapslösa som är poängen, skriver Fairey i den här katalogen. Poängen är att få folk att reagera och tänka själva över alla de budskap som når oss i det offentliga rummet.

I den här boken har Fairey fotograferat en rad av de platser där Obey Giants kampanj har gått fram. Vi ser den fula nunan på lyktstolpar, väggar och elskåp. Vissa är uppenbart geografiskt placerade – USA, Japan. Andra kan komma varifrån som helst. Som betraktare saknar jag i alla fall en lokaliserande text.

Men lyckas Fairey med sitt uppsåt? Blir folks reaktion att börja fundera över en mening (som inte finns där)? Eller blir resultatet att verken snabbt avfärdas som ett pop-fenomen. Kanske en musikgrupp man inte känner till (och inte vill känna till heller). Kanske en ny klubb, bar eller liknande…

Nåja, vi får väl hoppas att det har fått en eller annan att börja tänka till.