Edward Bunker har en bra referens när han skriver. Sig själv.

Bunker är av naturen stenhård. Många moralpredikanter säger antagligen motsatsen och förbannar hans livsstil men de har, ack, så jäkla fel.

Bunker hade en lite strulig uppväxt och sedan blev allting värre. Efter diverse problem som ledde till militärskolor hamnar han som den yngste i landets historia på San Quentin, ett av landets hårdaste och farligaste fängelser. Han var sjutton år gammal och några år senare dyker han upp på prestigefyllda FBI:s Ten Most Wanted.

The Animal Factory handlar om den pojkaktigt vackra Ronald Decker som skjuter upp som lokal drugdealer lika snabbt som han ramlar rakt ner i händerna på polisen och hamnar på San Quentin, ett av USA:s hårdaste fängelser. Eftersom Decker är en kille som sköter sitt liv, har gått ut highschool och tidigare är ostraffad säger sig domaren vara beredd att ompröva domen inom två år om Ronald sköter sin vistelse utan trubbel. Nu är kombinationen San Quentin och vacker ung pojke inte den lättaste att hålla problemfri, vilket Ronald snart får erfara.

Många försöker köra med nya fångar, utnyttja dem i det hierarkistiska system som råder. Är de precis som Decker dessutom unga och ser bra ut måste de med tydliga handlingar markera att inte tänker förvandlas till queens (fångarnas substitut för kvinnor) med bar överkropp, tajta ficklösa jeans och plockade ögonbryn.

Decker möter Earl Coper och deras vänskap utvecklas snart till en slags familjerelation. Coper ser efter Decker, lär honom hur man överlever i San Quentin, förser honom med saker som gör tiden uthärdlig och ger honom en trygg vänskap utan krav.

The Animal Factory handlar om människor som redan är döda. De vet att de kämpar mot det omöjliga och att vägen tillbaka till ett liv utanför murarna är en återvändsgränd. De vet att de kommer tillbaka, förr eller senare.

Att kriminalvården skulle handla om rehabilitering, att ändra kriminellas syn på livet till någonting bättre, känns som en kass lögn när jag läst boken. Håll de missanpassade borta från samhället, om de sedan, precis som titeln antyder, slutar som "Animals" är mindre viktigt.

Edward Bunker har varit där, levt det, vet hur det fungerar och att det inte fungerar. The Animal Factory är på riktigt och du vet att det är sant. Den slänger verkligheten i ansiktet på dig och du förstår att den är skit.