När en av Frankrikes mest prisbelönta deckarförfattare, den nu 87-årige Pierre Magnan, ger sig på genren barndomsskildring är nostalgin uppenbar. Det luktar lampolja, kyndel och brunkol. Det smaskas blodkorv, dricks snigeljuice och tjuvkikas under brusande plataner. Det rustika och romantiska genomsyrar det mesta och livet på den franska landsbydgen ter sig tämligen underbart. Lille “Piare” […][...]

Ulf Lundells 6 pjäser innehåller sex separata dramer (”Kejsardyk”, ”Backstage”, ”Offpist”, ”Como”, ”Oriental” och ”Cristallo”) som också bildar en helhet. Den mest påtagliga känslan som de här sex pjäserna förmedlar lästa i en följd är känslan av klaustrofobisk instängdhet. Det beror inte först och främst på att huvudpersonerna i några av pjäserna är inlåsta i […][...]

Att det är tidigt sjuttiotal, att det är april och småtrist vårvinter, att den smala skärgårdsbåten som Sivert reser med är en halvtimme försenad; att systrarna Katarina Sjöström och Magdalena Eskilsson väntar på sin nye inneboende (…); att Sivert hör musik i innerörat – han hör alltid musik eftersom musiken är tänkt att vara hans […][...]

Barndomsfantasin W börjar som en dröm om en evig olympiad där allt liv är rättvisa tävlingar, inget annat har någon betydelse, en sorts paradis om man så vill. I Georges Perecs W eller minnet av barndomen (översättning Sture Pyk) handlar vartannat kapitel om jagberättarens barndom och vartannat om fantasilandet, beläget på någon av de tusen […][...]

Har du någonsin undrat över hur det känns att bli rakad mellan benen av en man med pannlampa, hur man får en avocadokärna att gro eller hur man sminkar fittan så att den ter sig så lockande som möjligt? Om du nu tänker ”ööh, ja, om inte så är min nyfikenhet väckt” så är den […][...]

Ronald Bergan är författare till flera biografier om filmregissörer. Han har till exempel skrivit om Jean Renoir (”Projections of Paradise”, 1992) och om Sergei Eisenstein (”A Life in Conflict”, 1998). Nyligen gav han sig i kast med att göra en sammanställning och ett urval av de intervjuer Truffaut har gett. Boken heter ”Francois Truffaut Interviews” […][...]

Huvudpersonen i Jonathan Littells mastodontroman De välvilliga heter Maximilian Aue och är en homosexuell SS-officer som hatar sin mor och har haft ett sexuellt förhållande med sin tvillingsyster. Han har en anal fixering som yttrar sig i hans homosexualitet och i drömmar där han bokstavligen vadar genom floder av bajs. Han var som spädbarn allergisk […][...]

Sprawl, Sigrid Nurbos sympatiska studie i den samtida språkmaterialistiska poesin med rötter i den amerikanska language-rörelsen, är välkommen. I närläsningar av Lars Mikael Raattamaa, Marie Silkeberg och Jörgen Gassilewski, och med den från arkitekturen och stadsplaneringen lånade termen sprawl, visar Nurbo hur den samtida poesin nivellerar såväl språkliga som ontologiska hierarkier genom en ständigt decentralisering […][...]

Jag fick inledningsvis en viss missuppfattning av den här bokens titel, Häxkonster och kärleksknep, vilket i kombination med omslagsbilden gav mig en smula annorlunda förväntningar på innehållet än vad jag faktiskt sedan fick läsa. Boken bygger delvis på två äldre böcker av samma författare (Häxor och trolldom samt Älskogens magi), men hade jag inte noterat […][...]

Lusthus, växthus, sjöbod, kompost, släde, barnvagn, Fantomens grotta, schackbräde och mycket, mycket mer. Vill du bygga ett pepparkakshus? Då finns det både beskrivningar och inspiration här. Kan du inte baka? Ingen fara, här finns tips på hur du kan göra pepparkaksbyggnader och annat julgodis från redan färdiga saker. Och om du redan kan allt här, […][...]