I förra höstens Fula tjejer gjorde tjejerna på Frejaskolan i Gnesta motstånd mot att ständigt granskas och kritiseras och låta sig tystas av hotet att hängas ut på Instagramkontot Fula tjejer. De har fått mersmak. Och skolans mest högljudda killar tycker att de blivit jobbigare än någonsin. Man kan få intrycket att skolans vuxna äntligen […][...]

Vid Nilens källa i bergen i Rwanda finns en staty av Jungfru Maria och en bit därifrån en katolsk internatskola för döttrarna till landets ministrar, höga militärer och förmögna affärsmän. På Notre-Dame-du-Nil talas endast franska och flickorna förbereds för en framtid som hustrur åt sin generations rikaste och mäktigaste män. De får en gedigen utbildning […][...]

Många gånger tvekar jag att läsa böcker om krig och faktiskt speciellt om Andra världskriget. Det beror eventuellt på en tidigare överdosering av både filmer och böcker i den här genren. Oavsett denna känsla kände jag mig ändå manad att ta mig an Bibliotekarien i Auschwitz.  Berättelsen är baserad på Edita Kraus verkliga upplevelser under Andra […][...]

Det är lätt att tycka om Vajlett, möjligen lite för lätt. Den nya lärarinnan i den västerbottniska byn är ungefär så mycket utböling det går att vara. Det är tidigt 1950-tal och som ansvarig för barnens utbildning på orten får hon en viss respekt, som dock mer än väl vägs upp av ännu högre dos […][...]

Av någon anledning är det med lite lätt tveksamhet jag tar mig an en ungdomsbok om relationsintriger mellan 11-åringar. Kommer det här verkligen ge en trött 48-årig gubbe något? Jo, det gör det faktiskt. Svagt börjar jag minnas mina egna tillkortakommanden med att försöka umgås tre kompisar på en gång, när jag var liten. Vilka […][...]

Ett mystiskt försvinnande, en prestigefylld internatskola, ett hemligt elitsällskap, och ständiga jämförelser med Donna Tarrts Den hemliga historien? Självklart drogs jag till den här boken. Men liksom Den hemliga historien gav mig för höga förväntningar på universitetslivet, så gav den mig även lite för höga förväntningar på Det slutna sällskapet. Charlie Calloway är en vansinnigt […][...]

Jag vet egentligen inte i vilket sammanhang Gustave Flaubert kläckte ur sig sitt berömda ”Madame Bovary, c’est moi!”, men det här är hur jag förstår uttalandet: ”Så jävla bra är jag!” En så bra författare är Flaubert att han förmår både leva sig in i sin understimulerade, lantliga läkarhustru och förmedla henne till läsarna. Kanske […][...]

Vad är en riktigt bra bok, kan man undra, inte minst efter att ha läst en. Senast jag var riktigt bokförälskad var när jag blev kär i Paul Austers författarskap sommaren 2012. I snabb takt avverkade jag sex-sju böcker av hans penna, innan jag blev alldeles övermätt. Mitt inne i den där berusningen njöt jag […][...]

När Tamar kommer in på teaterestet på högstatusskolan Norra Latin i Stockholm är det en dröm som går i uppfyllelse. Här har hennes idoler gått. Här går de unga stjärnskott som hon hittills bara följt på sociala medier. Hon flyttar från familj och vänner i trygga Östersund och blir inackorderad i Bredäng, men det är […][...]

Att kvinnorna håller på att ta över världen är en tes som lanseras lite då och då. Den amerikanska journalisten Hanna Rosins bok Mannens undergång, som kom på svenska för några år sedan, är ett exempel på det, och ett av hennes starkaste belägg (i en ganska ostadig samling, ska tilläggas) är flickors större framgångar […][...]