Om man till äventyrs skulle ställa realistisk litteratur i förhållande till verkligheten lär man förr eller senare slås av tanken: är den inte rätt oärlig ändå? Litteraturen alltså. I alla fall av konvention något förljugen, något för proper, i sin återgivning. Skulle en människa verkligen tänka så i den situationen? Känna så? Göra så? Det […][...]

När Katarina Wennstams första bok, Flickan och skulden: en bok om samhällets syn på våldtäkt, kom ut för 14 år sedan slog den ner lite som en bomb i mitt och många andras feministiska medvetande. Något man liksom haft på känn men kanske inte riktigt lyckats formulera eller sätta fingret på formulerades så svart på […][...]

Ingen normal står i regnet och sjunger hade legat på nattduksbordet i veckor innan jag till slut fick tid att läsa den. Efter att ha börjat räckte dock boken inte mer än någon timme. Förväntningarna som ändå var höga sedan debuten stod knappast i vägen för läsupplevelsen; de besannades med extra allt. Vi möter Ella […][...]

För tre år sedan kom David Levithans Every Day ut, och snart därefter i svensk översättning som Jag, En. Den blev en av det årets mest omtalade ungdomsromaner, dels på grund av Levithans med rätta stora namn inom den amerikanska ungdomslitteraturen, dels på grund av bokens unika ämne och handling. Jag, En handlade om just […][...]

Viktor och hans gäng gör inbrott i Ovansjö kyrka. Där finns en värdefull madonnaskulptur som de är ute efter, men också något annat. En sten som inte liknar något annat och som verkar kalla på Viktor. En sten som ger honom krafter. Parallellt med att Viktor utforskar sin nya makt över människor omkring sig, bryts […][...]

Den tropiska ö som första halvan av boken utspelar sig på är som ett hippieparadis, så långt från materialism och konsumtionssamhälle man kan komma. Människorna som befolkar ön väcker tanken på crakearianerna från Margaret Atwoods MaddAddam-trilogi. Likt de gentekniskt framavlade människovarelserna från Atwoods framtidsvision tycks öns invånare sakna förmåga till konflikt och ilska. De är […][...]

En kan bara hurra, och det mer än sex gånger. Här medverkar 16 kvinnor och sex män som författare, översättare och illustratör (Linda Spåman!) – hur mycket sex kan det för sjutton bli? Man vill bara gå ner på dem alla. Skrev Expressen om denna antologi på tema sex, som Granta satt ihop och som […][...]

Nittonåriga Maj har ett särskilt förhållande till bokstäver. Hon vet vilka hon gillar och inte gillar, och det stör henne verkligen när hon får ihop det med en Marcus som stavar med C. Den enda bokstav Maj tvivlar över är sin egen. M. Bra eller dålig, fin eller ful? Gillar hon den eller gillar hon […][...]

Vad bör man lära sig om historia? Vad ska läroböckerna ta upp? Det är centrala frågor i skolan, men också i samhället i stort. Vad bör vi veta om det förflutna för att kunna skapa oss en så bra framtid som möjligt? De senaste åren har debatten rört inte minst kvinnors bleka närvaro i läroböckerna. […][...]

1912 reser författaren E.M. Forster på ett fartyg med anhalt Indien. Han är 33 år, okysst och utbrister ”Åh, kära nån” när den stilige officeren Kenneth Searight visar honom sin poesi, där ”varje gosseblomma / planterad i rastlös jord / genom sakens natur är redo att beröva / (eller bli berövad) någon”. Hemma i England […][...]