Det är kvinnorna som styr i den lilla staden Cranford – det slår Elizabeth Gaskell fast redan i inledningen. ”För det första så är Cranford i amazonernas våld;” börjar romanen, ”alla som bor i hus över en viss hyresnivå är kvinnor.” Stadens kvinnor i medelklassen – och det är bara de som räknas i romanens […][...]

Det finns en rolig historia om två män som går på bio och slår vad om huruvida John Wayne ska ramla av hästen eller ej. När filmen är slut säger han som har vunnit ”Nej, behåll pengarna du, jag har sett filmen förut” medan han som förlorat svarar ”Äsch, det har jag också, men jag […][...]

I bokens anda börjar vi med ett original och anpassar. ”Det är en allmänt erkänd sanning att en ogift man zombie som äger en stor förmögenhet hjärnor måste vara i behov av en hustru mer hjärnor.” Mer än många berömda inledningsrader slår den här fast ett antal av romanens viktiga teman. Det handlar om pengar […][...]

Anne Brontë utgav, förutom dikter, två romaner. Hennes debutroman Agnes Grey publicerades 1847. Samma år utkom hennes äldsta syster Charlottes roman Jane Eyre och hennes näst äldsta syster Emilys roman Wuthering heights. Jane Eyre utgavs i svensk översättning i sin helhet redan 1855 och Wuthering heights fick en svensk översättning 1927 med titeln Blåst. Men […][...]

Att sex är inne vore kanske mycket sagt. För jag menar, när har det inte varit det? Låt gå att fixeringen kanske sett lite olika ut under olika perioder. Tidvis har det ansetts alltför vågat att låtsas om att kvinnor över huvud taget har ben – för då antyder man ju också att de där […][...]

Emilie Flygare-Carlén debuterade som författare i november 1838 med romanen Waldemar Klein. Den utkom som bok nummer 10 i serien ”Kabinethsbibliotek af den nyaste litteraturen”. Förläggaren hette N. H. Thomson och han hade sitt förlag i Stockholm. Emilie Flygare, som hon hette då hennes roman kom ut, använde författarpseudonym för sin första bok. På titelbladet […][...]

När jag var en alldeles nybliven biblioteksassistent gjorde jag långa listor med böcker jag ville läsa. Det var inte så svårt att hitta material till listorna eftersom jag var omgiven av böcker hela dagarna. Det dröjde ungefär en månad innan jag med sorg i hjärtat tvingades inse att jag nog inte skulle hinna läsa alla […][...]

Litteraturhistoriskt sett levde Austen på gränsen mellan upplysning och romantik och sällan märks det så tydligt som i Förnuft och känsla. Själv hör hon mycket mer till upplysningen än exempelvis de senare systrarna Brontë. Hennes torra humor och förkärlek för sarkasm, hennes vakna öga för tillvarons krasshet, alltsammans är drag man förknippar med upplysningen. I […][...]

Det är när jag kör bil som jag äntligen kan ta till mig Fanny Price. I trafiken kan jag känna mig som den sista moraliska människan, med relativt nytaget körkort och en naiv föreställning om att trafikregler, säkerhet, miljötänkande och vanligt folkvett faktiskt betyder något. Överfört på det tidiga 1800-talets sociala regler är det Fanny […][...]

Emma Woodhouse är onekligen den av Jane Austens hjältinnor som har det bäst förspänt. Hon är söt, rik och populär, en förmögen änklings enda hemmavarande, bortskämda ögonsten. Två hundra år senare hade hon onekligen spenderat sina eftermiddagar i någon finare galleria och vävt sina kärleksintriger per glitterosa mobiltelefon av senaste modell. Austens Emma är inte […][...]