När jag läst ut romanen Slöseri av den argentinska författaren María Sonia Cristoff, inser jag att jag är lämnad till en upplevelse av att inte ha förstått allt. Utgångspunkten är den unga kvinnan som har en framgångsrik karriär i kommunikationsyrket. Universitetet ger henne uppgifter som hon tar sig an med engagemang och professionell taktkänsla. En […][...]

”Han visste att pojkarna följde honom med blicken, att minsta svaghet som han visade kunde bli hans undergång” Hur är det att befinna sig i en fragil maktposition? Hermann Ungars febrila prosaverk Klassen finns nu utkommen för första gången på svenska, förtjänstfullt översatt av Heidi Havervik. Klassen gavs ut redan 1929. Hermann Ungar var tjeckisk […][...]

Jag sträckläste B-laget i soffan dagen efter att den landat i min brevlåda. Jag började skriva. Sedan slutade jag. Nu har jag skjutit upp den här recensionen i månader. Jag vill skriva en recension som gör både boken och författaren rättvisa. Det känns extra viktigt för att det som målas upp i B-laget är en […][...]

En morgon vaknar Josephine K i ett märkligt hotellrum – som inte är ett hotellrum, utan ett häkte. Hon står åtalad och förs snart till rättssalen där domaren visar sig vara en influencer som kallar sig Unicorn97. Rättegången, eller tribunalen, som domaren påpekar att det är frågan om, är en fars, där domaren knappt förstår […][...]

Truthfully I like to think of M as a girl I met when she was fourteen. That didn’t actually happen, but here, at least, I’d like to imagine it did. We met when we were fourteen in a junior high classroom. It was biology class, as I recall. Something about ammonites and coelacanths. She was […][...]

Att Peter Mickwitz diktsamling Bo i ett hus som ligger i mörkret avslutas med en essä känns helt naturligt, eftersom alla texterna utgör reflektioner. De är ett tankearbete, där poeten och essäisten bearbetar samhällets förändringar – rasismens och främlingsfientlighetens normaliserande. Det görs dock inte genom att analysera det som händer där ute, runtomkring, utan framför […][...]

I början av 1990-talet deklarerade filosofen Francis Fukuyama att historien var ”slut”. Hädanefter, menade han, skulle vi alla leva i liberala, kapitalistiska ekonomier. Jag vet inte om det finns särskilt många som tar Fukuyamas tes på allvar i dagens läge, om man nu någonsin gjort det. Det är i vilket fall denna tes som utgör […][...]

Att lämna Sverige och fly till Frankrike via Köpenhamn. Det är var vad Katarina Frostenson och Jean-Claude Arnault gjorde efter avslöjanden om övergrepp, maktmissbruk och läckta nobelpristagare under hösten 2017. Att läsa boken K, ett försvarstal på över 260 sidor, satt långt inne för mig, då jag blev mycket illa berörd av händelserna i och […][...]

Storbritanniens premiärminister vaknar en morgon och konstaterar att allt inte står rätt till. Munnen är uppfylld av ett fuktigt, köttigt organ som sveper längs med rader av… usch: tänder! Och vad är det för egendomliga ben där nere? Ska de vara så få? That morning, Jim Sams, clever but by no means profound, woke from […][...]

Montören Josef Bloch får sparken från bygget. Lagbasens gestikulerande sätter igång en räcka händelser som tillsammans utgör en slags berättelse. Var och en av dessa händelser är svåra att ifrågasätta sanningshalten i. Bloch äter en korv i ett gatustånd, han går på bio, somnar i bänken, blir väckt och förföljd av biografvaktmästaren, försöker närma sig […][...]