Serien om LasseMajas detektivbyrå måste vara en av Sveriges mest förankrade barnboksserier. 21 böcker har det blivit på 10 år och det finns inte ett barn som inte känner till detektivduon. Det är utan tvekan en av de barnboksserier som vi säljer allra mest av i bokhandeln där jag jobbar. Men trots allt detta är Födelsedagsmysteriet min första LasseMaja-bok.

Det är födelsedagskalas för Muhammed på stadshotellet i lilla Vallby där alla LasseMaja-böcker utspelar sig. Muhammeds fru Barbro har arrangerat en stor 50-årsfest för hans ära, och dagen till ära hänger den stora diamanten som hon har fått av sin man i bröllopspresent runt hennes hals. Självklart är det just den här diamanten som försvinner under kvällen och Lasse och Maja blir genast tillfrågade att lösa mysteriet.

Jag förvånas över den ålderdomliga tonen i boken, det är titlar som ”polismästaren” och karaktärer som ”prästen” och ”sockerbagaren”. Språket är nästintill högtravande även om meningarna är korta och lätta att följa. Samhället är uppbyggt kring kyrkan, där finns Stora toget, ett kafé, guldsmeden, postkontoret, en biograf, ett museum, bibliotek, skola, tågstation, hamn, bank, simhall, djuraffär, sjukhus, mataffär och så stadshotellet som vi kommer i kontakt med i Födelsedagsmysteriet. Hur många småstäder har alla dessa samhällsfunktioner idag? Detta samtidigt som Lasse och Maja använder sms för att varna varandra när de smyger på hotellgästerna och internet i mobilen till att söka upp fakta kring de misstänkta. Kontrasten mellan barnens teknikanvändande och det samhälle de lever i och det språk det berättas med, blir för stora för att historien ska bli trovärdig.

- Nu stannar alla på sina platser, säger Maja bestämt.
Sedan letar hon och Lasse igenom hela stadshotellets matsal. De tittar under bord och bakom tavlor och speglar, men Barbros halsband är borta.
Polismästaren reser sig då från sin stol. Han går fram och tillbaka framför gästerna och sockerbagarna
Då och då spänner han ögonen i någon. Sedan går han vidare.
- Då tvingar ni mig att ta till andra metoder, säger han till slut.

Födelsedagsmysteriet är en pusseldeckare i sin rätta betydelse, alla misstänkta finns presenterade när brottet begås och det gäller att samla ledtrådar, vilka också finns presenterade. Det finns alltså möjlighet för läsaren att själv lista ut vem som begått brottet. Och jag kan förstå att det däri finns ett spänningsmoment för 6-10 åringar som precis lärt sig läsa, men fängslas tyvärr inte själv.

Dock gillar jag karaktärerna Lasse och Maja, de befinner sig i ett helt vuxet sammanhang, vad de från början överhuvudtaget gör där framgår inte. Men när brottet begås och de vuxna börjar yra omkring får de självklart uppdraget att lösa mysteriet av självaste polismästaren. Precis sådär som man önskade att det var när man var barn och de vuxna inte förstod någonting. Lasse och Maja är rationella, modiga, analyserande och helt jämställda!