Utgiven | 2004 |
---|---|
ISBN | 9185251046 |
Sidor | 163 |
Först utgiven | 1962 |
Även den mest hårdhudade läsare lär få kväljningar och en krypande känsla i svalget av A Clockwork Orange. Alex och hans gäng har bytt älskog mot våldtäkt och ersatt fredagsbio med misshandel – att följa med på deras våldsorgier är ungefär som att leka med rakhyveln. Lite obehagligt och lite smärtsamt men spännande att se hur hårt det går att trycka innan blodet börjar strömma. Skillnaden är att Anthony Burgess låter offren vara gamla män som läser böcker om "Snöflingans mirakel" så att blods-fascinationen byts mot medlidande och kväljningar.
Anthony Burgess A Clockwork Orange är en av 1900-talets mest kända dystopier. Den beskriver en inte helt avlägsen framtid där våldet på gatorna eskalerat till ofattbara nivåer varpå rättssystemet och poliskåren svarar med korruption och brutalitet. Idag, drygt fyrti år efter att originalutgåvan publicerades, är det lätt att dra en lättnadens suck. För riktigt så illa blev det väl inte, i alla fall inte i Sverige?
Kan hända är dagens ungdom inte lika obarmhärtig som Alex och hans vänner. Men om den offentliga korruptionen inte ter sig lika grav som i deras värld är det bara för att svenskar är så bra på att dölja saker. Samtidens poliser och jurister vill inte hjälpa de utsatta. De vill förbättra statistik och tjäna pengar.
I Burgess värld mörbultar poliser folk som ser misstänkta ut utan att behöva oroa sig för repressalier. Idag har poliser pepparspray och telefonkataloger som hjälpmedel för att tillfoga smärta utan att lämna spår. Ser polisen någon de finner förarglig för de honom till polishuset, klär av honom kläderna och slänger in honom i en fyllecell ett obestämt antal timmar.
I ett samhälle där polisen jagar oskyldiga och advokater hovar in pengar utan värdig motprestation medan politikerna håller dem om ryggen är det viktigt att inse att A Clockwork Orange inte ligger långt från verkligheten. Den naiva synen att "det är mycket värre på andra platser" är det som håller korruptionen vid liv.
Publicerad: 2005-02-02 00:00 / Uppdaterad: 2011-02-13 21:26
8 kommentarer
skum recension indeed…
#
Indeed.
#
Jag tror man HÅVAR in pengar. Är det inte en motsättning i att advokater håvar in pengar och att ingen hjälper de stackars brottslingarna? Jag menar de oskyldiga. Jag har aldrig fattat tjusningen med filmen och jag tror inte jag skulle fatta tjusningen med boken heller.
#
känner du någon som har blivit slagen av en telefonkatalog av polisen eller är det något du har sett på tv? meningen är väl att det ska vara en recension av boken, inte löst svammel om polisbrutalitet och korruption i Sverige?
#
Peter – svensk polisbrutalitet är tyvärr verklighet och platsar väl i en svensk läsares recension av stämningarna i A clockwork orange?
#
Jaja, poliser är skitbrutala. På senaste SLM-träffen så körde en av dem på mig i röven helt utan glidmedel och utan att jag fick säga ett ord om det. Jag hade nämligen en väktare i munnen.
#
Men aj då. Har väktaren fortfarande sin mandom kvar?
#
Han hade den inte ens med sig. Batonger är inte tillåtna på SLM. Hohoh-hoho.
#
Kommentera eller pinga (trackback).