Systrarna Hedman, som Mia Fernando och Sofie Twal Hedman ofta kallades som barn, har skrivit om sin uppväxt i den Livets Ord-inspirerade församlingen Karisma Center i Stockholm. Församlingen startades 1996 med stora ambitioner om att ha 20 000 medlemmar år 2020 men redan 2005 gick den i konkurs. Församlingen löstes upp eller gick samman med […][...]

I romanen Coyote presenteras viltvårdaren Raphaëlle redan på första sidan. Hon besöker en hundkennel och ska köpa en husky. Förhållandena på uppfödningskenneln får inte högt betyg. Med sig tar hon en hundvalp som ”ligger och darrar på sin bädd av hö medan de andra valparna rullar runt tillsammans.” Vidare får vi veta om Raphaëlle att […][...]

Som barn älskade jag att bläddra i en bok som hette Hexikon – en sagolik uppslagsbok av Alf Henriksson, Disa Törngren och Lars Hansson tillsammans med mina föräldrar. Den lockade med sina berättelser, mysterier och myter, men framförallt med sina spännande bilder. Precis samma lockelse väcktes till liv när jag började bläddra i Skogen av […][...]

Dystopiska bilderböcker, är det en genre? Jomen, det får man nog nästan säga numera. Mänskligheten kommer till korta, jorden som vi känner den går under. Naturen hämnas, eller helt enkelt lever vidare utan oss. Är det här en genre hör den finlandssvenska bilderbokskonstnären Linda Bondestam till dess frontfigurer. Jag tyckte väldigt mycket om hennes Mitt […][...]

Den grekiska prinsessan Filomena blir våldtagen av sin svåger Tereus. Han skär ut hennes tunga för att hon inte ska kunna vittna om brottet. Men Filomena väver med tiden en bild. Ovidius har i sitt verk Metamorfoser odödliggjort myten om Filomena. Det slutar naturligtvis i tragedi, men det är inte våldtäkten utan vittnesmålet i form […][...]

Hjalmar Söderbergs Doktor Glas är en väldigt bra roman – och en väldigt bra utgångspunkt för nya romaner ur andras perspektiv. I höst har det kommit två olika versioner där det är Helga Gregorius som står i centrum, den ena av Bengt Olsson, som tidigare tagit sig an Gregorius själv, den andra av Åsa Nilsonne. […][...]

Nina rör sig i en nutid där hela släkthistorien redan har utspelat sig. Hon spenderar timmar i Berzelii park och på teatern där vännen Helena spelar och tar henne under sina vingar. Och dåtiden rullas upp: tragedierna som avlöser varandra i ett tumult av bilder, en tidvattenvåg av släkthistoria från början av 1900-talet fram till […][...]

Jag minns mycket väl Else-Marie och småpapporna som är Pija Lindenbaums debut. Den kom redan 1990 och bröt ny mark och var hysteriskt rolig och bågnade av fantasi. Det känns fint att den fortfarande finns att få tag på då den 2020 förärades en nyutgivning. Sedan dess har jag förväntansfullt följt Lindenbaums författarskap med stort […][...]

Fjällen på sommaren är andningshålet för Rávdná, hennes dotter Inga och Ingas moster Anne. De har klarat av en vinter och nu är det lättheten som väntar under sommarmånaderna i fjällvärlden. När de kommer till sommarvistet är deras kåta halvvägs dränkt i vatten. De skyndar sig att rädda hushållsutrustningen och minnessakerna. De är uppenbarligen handlingskraftiga […][...]

Psykiatern och författaren Åsa Nilsonne (född 1949) bar under många år berättelsen om sina fem år i Etiopien i början på 1960-talet inom sig, innan hon – efter ett par misslyckade försök – i sjuttiofemårsåldern slutligen lyckades sätta sina hågkomster på pränt. Något som resulterade i den fängslande självbiografin Den jag blev i Addis Abeba: […][...]