Recension

: Baltikums befrielse
Baltikums befrielse Tobias Berglund Niclas Sennerteg
2023
Natur & Kultur
7/10

Nyttig lektion om grannarnas historia

Utgiven 2023
ISBN 9789127170780
Sidor 508

Om författaren

Tobias Berglund, född 1974, är forskare i modern politisk historia. Han har bland annat skrivit om svenska koncentrationsläger och det finska inbördeskriget. Niclas Sennerteg, född 1967, är författare och journalist. Han har skrivit om tysk och rysk 1900-talshistoria.

Sök efter boken

Som ung och sökande högstadieelev på 1980-talet fick jag en gång händerna på Contra, en tidskrift som betecknades som högerextrem.
Man kunde beställa klistermärken via tidningen. Olof Palmes ansikte i mitten av en måltavla. Men också sådana som bar budskapet ”Befria Baltikum”. Det framstod i mina ögon som lika rättfärdigt som omöjligt att de tre länderna på andra sidan Östersjön skulle kunna bli sina egna. Sedan andra världskriget hade Sovjetunionen dragit ned en ogenomtränglig järnridå framför Estland, Lettland och Litauen. Samtidigt anade jag att klistermärkena skulle kunna uppfattas som farligt subversiva, ja att önska Baltikums frihet kanske kunde ses som högerextremt?
Bara fem år senare skulle Berlinmuren falla. ytterligare något år senare Sovjetunionen. En våg av befrielse svepte över Europa och en ny era började för våra baltiska grannar.
Det är 28 mil mellan där jag sitter i Glömminge på Öland och den lettiska universitetsstaden Liepāja. Bara 28 mil! Så nära och ändå så mentalt långt borta.
Medan vi svenskar länge varit relativt fria, har balterna under århundradena tvingats leva i förtryck under främmande herrar. Först har det varit tyska ordensriddare och därefter tsarryssar och sovjetkommunister. Men det är inte en historia som vi känner särskilt väl, trots den geografiska närheten.
Tobias Berglund och Niclas Sennerteg bidrar med lite välbehövligt ljus. Deras bok om Baltikums befrielse fokuserar på åren 1918-1920, under och strax efter första världskriget då Estland, Lettland och Litauen kastade av sig det ryska oket och även lyckades, delvis, befria sig från tyskt inflytande.
När tsaren hade störtats rasade det ryska imperiet samman. Finland och Polen förklarade sig självständiga. I Finland utbröt ett våldsamt inbördeskrig mellan ”vita” och ”röda”. De tre små baltiska länderna gjorde sig också fria, vid olika datum 1918. Men läget i Baltikum var komplicerat. Den tyska armén var kvar. Hos delar av arbetarklassen fanns sympatier med bolsjevikerna. Överklassen bestod av jordägande så kallade balttyskar, ibland uppfattade som ännu värre utsugare än ryssarna. I Estland lovade den nya regeringen att soldaterna skulle få jord. Det var ett löfte som berövade bolsjevikerna deras främsta argument samtidigt som både balttyska och ryska jordägare fick en skarp signal om att deras status hade nått en slutpunkt.
Trots att tsaren var borta visade sig den ryska imperialismen vara oförändrad.

Revolutionen var förvisso en internationell affär enligt bolsjevikernas doktrin, men Sovjetryssland var icke desto mindre arvtagare till det ryska imperiet och dess förlorade områden skulle ovillkorligen återerövras.

Röda armén, organiserad av Trotskij, vällde in i de baltiska länderna. Detta blev en front av många i det ryska inbördeskriget. Balterna försökte kämpa emot. Tyska trupper drog sig undan och lämnade ibland vapen och ammunition efter sig. Britterna intervenerade med krigsskepp. De skandinaviska länderna tvekade om att ge bistånd, rädda för att stöta sig med den ryska björnen.
Det är ett militärhistoriskt verk som Tobias Berglund och Niclas Sennerteg har skrivit, men den som söker även andra faktorer som språk, kultur, religion och ekonomi blir inte besviken. En bredd av perspektiv vägs in i skeendena som skulle leda till ungefär 20 års självständighet för Baltikum innan ryssar och tyskar återvände för andra världskrigets våldsorgie.
1920- och 1930-talen kom att präglas av högernationalism som understundom övergick i fascism, något författarna inte blundar för. Men den stalinistiska diktatur som därpå följde var knappast något de baltiska folken förtjänade. Sedan 1991 har länderna anammat nationellt oberoende och demokrati.
I en tid då rysk imperialism åter börjar gripa omkring sig, är det viktigt att vi kommer närmare balterna. Det kan man bland annat göra genom att lära sig mer om deras rättmätiga frihetssträvanden. Det är inte längre högerextremt att betrakta balternas självständighet som rätt och riktig. Fascismen är tvärtom det som Kreml och dess anhängare står för.

Mattias Lahti Davidsson

Publicerad: 2023-09-04 00:00 / Uppdaterad: 2023-09-03 22:12

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #9049

Inga kommentarer ännu

Kommentera

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?