Recension

: Mellan attentaten
Mellan attentaten Aravind Adiga
2010
Brombergs
8/10

Sharp cuts

Utgiven 2010
ISBN 9789173372435
Sidor 320
Orginaltitel Between The Assassinations
Översättare Eva Mazetti-Nissen

Om författaren

Aravind Adiga, född 1974 i Madras, växte delvis upp i Australien och bor nu i Mumbai. Efter studier vid både Columbia och Oxford har han arbetat som Indienkorrespondent för TIME Magazine samt publicerat artiklar i tidningar som Financial Times, The Independent och The Sunday Times. Hans debutbok The White Tiger vann Bookerpriset 2008.

Sök efter boken

Det är lustigt hur man gärna jämför saker från samma geografiska område så länge ytan är lik, oavsett hur olika de är på insidan. Jag har inte läst Adigas Bookerprisvinnare Den vita tigern (än). Ganska nyligen har jag dock läst två andra romaner – Farahad Zamas Mr Alis äktenskapsbyrå och Vikas Swarups Slumdog Millionaire – som båda försöker presentera det ”moderna” Indien för en, i första hand, ”västlig” publik. Då blir det mycket snack om de frågor Indien måste ta itu med; konflikten mellan religioner, de sociala klyftorna i en nation som är samtidigt en ekonomisk supermakt och utfattig, skillnaderna mellan det gamla kastsamhället där ditt värde avgjordes av din börd och kapitalismen där ditt värde avgörs av din ekonomi, allt förpackat i ett lagom exotiskt omslag så att läsarna ska förstå att Detta Är Indien. Och i båda de fallen slutar det med ytligt fluff och en rätt irriterande moral om att komma överens och hoppas på turen, med långa bitar som känns som en ren turistbroschyr.

Mellan attentaten går inte i den fällan – snarare handlar den om hur fällan gillras. Det här är en samling med 14 löst sammanhållna noveller som alla har det gemensamt att de utspelar sig i (en lätt påhittad version av) staden Kittur mellan morden på Indira och Rajiv Gandhi 1984 och 1991. Det är inga enkla inspirerande berättelser Adiga ger oss här trots rejäla doser svart humor, inga lösningar eller utvägar. 14 huvudpersoner från olika skikt av samhället, från mentalsjuka tiggare till rika industrialister, vars öden hela tiden vävs ihop med miljoner andra, både i samma stad och ute i den stora internationaliserade världen. En av många ironier i detta: var och en är medveten om sin plats i de olika formella eller outtalade kastsystemen, och det är just den medvetenheten som gör det omöjlgit för dem att komma ur det.

Naturligtvis står vissa berättelser ut mer än andra. Från mörk komedi (den rike kastlöse skolpojken som tror att han måste bli terrorist, journalisten som försöker säga sanningen om korruption bara en enda gång) till desperat och alltför realistisk (cykelkulin som inser att hans kropp håller på att ge upp vid 30 och att varje dags arbete kostar honom mer kalorier än han har råd att få i sig).

Uppförsbacke igen. Chenayya slet framåtlutad. Luften trängde in i hans lungor som en het eldgaffel. Halvvägs uppför backen såg han en elefant komma gående mot honom med ett litet bladknippe på ryggen, och en elefantförare som petade på dess öra med en järnkäpp.

Han stannade. Det var otroligt. Han började skrika åt elefanten: ”Hör du, vad gör du med de där bladen – ta det här lasset i stället! Det passar bättre till din storlek, ditt jävla kräk!”

Bilar tutade bakom honom. Elefantföraren vände sig om och gestikulerade med sin järnkäpp. En förbipasserande skrek åt honom att inte hindra trafiken.

”Ser ni inte att det är något som är fel med den här världen?” sa han och vände sig om till föraren i bilen bakom honom, som tryckte på tutan med den köttiga delen av sin handflata. ”När en elefant får lufsa i nerförsbacke utan att egentligen utföra något arbete alls, medan en människa måste dra en sån här tung kärra?”

Varje berättelse tar oss in i en ny människas situation, ger oss deras bit av livet, och låter oss sedan pussla ihop helheten själva. Och bara för att lägga till ytterligare ett lager ironi ramar Adiga in varje kapitel i en informationstext som låter just som en sån där turistbroschyr, en till synes objektiv beskrivning av staden som får stå som motvikt till hur människorna som faktiskt bor där upplever den, och de osynliga men verkliga mönster som ser till att saker aldrig förändras alltför mycket. Varje novell här kan läsas för sig, men tillsammans börjar de ifrågasätta, misstro, förstöra för och konkurrera med varandra. Några lyckas bättre än andra, bara för att ändå finna sig fast i en bok som säljs med grälla indiska färger på omslaget. Ett kretslopp av död.

Björn Waller

Publicerad: 2010-06-16 00:00 / Uppdaterad: 2010-07-06 12:20

Kategori: Dagens bok, Recension | Recension: #3761

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?