Det är något av en bedrift att göra en bilderbok om en historisk person som levde innan fotografierna uppfanns och som lämnat efter sig högst ett par, ganska otillfredsställande avbildningar. Jag skulle nästan kunna rekommendera Jane Austens liv i brev och bilder bara för att den ändå ger en viss inblick i mode, landskap, danser och vagnsteknik under hennes livstid – om det nu inte vore för att en hel rad filmatiseringar ger en finare och betydligt mer underhållande bild av detta.

Och visst är det alltid roligt att få läsa bitar ur Austens brev, om vardagslivet, aktuella händelser och skrivande, att läsa hennes ofta vassa och roliga kommentarer. Men om få Austen-fans riktigt kan förlåta systern Cassandra och andra efterlevande för att de förstört brev och stycken som de tyckte framställde Jane och familjen i dålig dager – varför i hela friden förlåta Penelope Hughes-Hallett för hennes fullkomliga styckande av dem? Här finns knappt ett stycke som inte avbryts i ett enerverande ”…”.

Austens liv har här delats in i sex perioder där brevutdragen inleds med en tämligen menlös sammanfattning av livet under perioden. Allt som oftast följs breven också av små förklarande kommentarer, vars innehålls tycks ha dikterats mer av vad som enklast gått att ta reda på än vad läsaren faktiskt kan tänkas vilja veta.

Dessutom har en rad utdrag ur Austens romaner infogats, också de komprimerat intryckta, enligt en eller annan princip om minsta gemensamma nämnare. Införandet kommenteras inte, och det är allt lite osympatiskt att på det sättet sätta underförstått likhetstecken mellan en författares egna upplevelser och hennes litterära produktion.

Jane Austens liv i brev och bilder är helt enkelt ett slarvigt hopfogat lapptäcke. Den går för all del an att bläddra i och Jane Austens brevutdrag är förstås alltid till behållning, men har man läst något annat alls om författarinnan så tillför den här boken i stort sett inget.