Debutantvecka: Risk för bristande sympatier

Brist Anna Schulze: 2006; Albert Bonniers förlag; 6/10

Debutantvecka: Risk för bristande sympatier

Utgiven	2006
ISBN	9100110728
Sidor	254

Om författaren

Fotograf: Sara Mac Key

Anna Schulze är född 1968 och bosatt i Stockholm. I grunden violinist debuterade hon 2006 som författare med novellsamlingen Brist, som blev nominerad till Borås Tidnings debutantpris och har erhållit Carl-Johan Vallgrens litteraturpris för yngre författare. År 2008 kom hennes första roman, Ge mig en människa.

Externa länkar

Debutant om sig själv: Anna presenterar sig själv hos SvB.

Etiketter

Sök efter boken

Noveller är de där små ögonblicken ryckt ur sitt sammanhang. Det där kapitlet ur Den Stora Romanen som klarar att stå för sig självt. Eller bara en passage som aldrig skulle ägnats kraft och möda att byggas ut till en roman.

Novellen har den fördelen att författaren kan intensifiera allting. Språket, stämningen, händelserna. Författaren har också friheten att låta bli att nämna mer eller mindre väsentliga fakta, som läsaren aldrig hade accepterat att bli utan om det hade gällt en roman. När novellen är slut kan vi sitta med frågetecken kvar. Vem var mördaren? Vad hade egentligen hänt? Men sen då? Gjorde hon det någonsin?

Fokus i noveller ligger oftast inte på det yttre skeendet, i handlingen, utan därbakom. Det är där man ska titta. Novellen är det där lilla stycket som vi förbiser när vi läser en roman.

Karaktärerna som det berättas om i Brist är inte alltid de mest sympatiska, och det är ett drag jag gillar. Människorna som skildras är alla i någon sorts brytpunkt i tillvaron (för övrigt ett vanligt grepp i noveller). Anna Schulze är själv violinist och det musikaliska går som en tråd genom novellerna. Det är tydligt att författaren har en musikalitet, och en känslighet, som även märks i hennes sätt att beskriva detaljer, beteenden och stämningar.

Några noveller som särskilt fastnar är "På Johannadagen" om en varm dag, en mamma som beter sig oväntat och två flickor som försöker förhålla sig; "Ingen dager synes än" om tonårsflickan som försöker göra sig synlig när inget annat hjälper och den sista novellen, "Voyeurer", som ligger och skälver över ett antytt helvete.

Sammantaget är boken bra och Anna Schulze lovande, som det brukar heta. Jag har svårt att finna entusiasmen och risken är nog ganska stor för att Brist kommer passera relativt obemärkt. Det är synd, för den förtjänar sina läsare.