Jeanette Wintersons Konst – essäer om extas och skamlöshet heter i original Art objects (1995). På sin webbsajt skriver Winterson att ”objects” syftar på verbet, inte substantivet. ”Art objects to the lie against life that it is pointless and mean”, ungefär ”konsten opponerar sig mot lögnen om att livet är poänglöst och grymt”. Det är […][...]

För exakt hundra år sedan konstaterade flera etablerade experter att världen hade sett det sista storkriget. Med alla nya uppfinningar och nya samarbeten och beroenden skulle det helt enkelt inte finnas något att vinna på ett krig, samtidigt som alla stormakter praktiskt nog var precis lagom misstänksamma mot varandra för att våga lita på att […][...]

Om man kan prata om queer-klassiker, och det borde man rimligtvis, så måste väl Virginia Woolfs Orlando höra till de riktigt stora. Och det handlar inte ens om att hon skrev den till vännen och älskarinnan Vita Sackville-West och gav ut den på sitt och makens förlag (även om bara det gör en ganska nyfiken […][...]

Jan Guillous andra del i hans stora romansvit, Det stora århundradet har nu givits ut. Han fortsätter därmed sin långa tradition av att använda lättläst, lättillgänglig litteratur för att sprida sina tankar och åsikter. Det började med Coq Rouge, fortsatte med Arn och nu ägnar han sig åt bröderna Lauritzen. Det märks tydligt att Guillou, […][...]

Sommaren har redan visat lite av sin prakt och förmodligen har vi fler timmar i solen att se fram emot de närmaste månaderna. Boknördar pratar däremot hellre om vilken bok de läser än klagar på vädret, och tur är väl då att det går lika bra att läsa när regnet faller och åskan mullrar som […][...]

Feministiska klassiker ligger uppenbarligen i tiden. Kanske inte lika mycket i tiden som mycket annat, men invid ett hav av högljudd, plottrig antifeminism porlar ändå en tapper liten fåra av kvinnor som slagits för rätten att få räknas in i mänskligheten. Min relation till Marilyn French sträckte sig egentligen tills helt nyligen till raden i […][...]

Jag älskade Timmarna. Både filmen och boken. De fint skissade penseldragen, tempot, stämningen och den lätt surrande handlingen som löpte stilla – på ytplanet. Det var på djupet som det egentligen hände saker: dunkla textliga rum som gled in i varandra och överlappades. Michael Cunninghams senaste bok När natten faller gör mig inte klokare. Och […][...]

När den här recensionen publiceras har det gått ett tag sen julhelgen. Granen är plundrad, lussekatterna uppätna, glöggen slut och adventsstjärnan nedtagen. Tomten är på semester och en äcklig vårvinter sprider sitt gråa täcke över Malmö. Men, jag måste ändå säga detta: Anna-Karin Palms Snöängel är den ultimata julboken. Är det något ni ska läsa […][...]

1. Mitt förlag! Att ha ett förlag som är mitt känns ovant och stort, men Gilla Böcker är både trevliga och snygga. OCH roliga att festa med! Här nedan är Anna Danielsson Levin och Ada Wester, lite svettiga på första kvällens bokhandelsmingel. 2. Seminariet Only queer cowgirls don’t get the blues Karolina Bång har skrivit […][...]

Det började i en läsecirkel jag var med i. En av deltagarna pratade alltid om maten i de böcker vi hade läst. Jag brukade inte tänka så mycket på den, men hon var alltid där med hur den beskrevs, och hur karaktärerna förhöll sig till den. Efter ett tag insåg jag också vilken betydelse det […][...]