Den som är liten umgås ibland med sin farfar eller morfar. Då händer det sig att de pratar om ditt och datt. Kanske sitter de i ett kök. Plötsligt måste den som är liten fråga om det där vykortet som hängt så länge på kylskåpet bland kvitton och kom-ihåg-lappar. Den sista utposten har en öppningsscen […][...]

Sedan jag var i London senast, hösten 2015, har såväl Brexit som Coronapandemin lagt en våt filt över alla resplaner. Så mycket bättre då att kunna ägna sig åt lite ”fåtöljresande”! London bortom London bär undertiteln En vandring mellan storstadens byar. Med andra ord lovar boken att ta med mig på den sortens upptäckande jag […][...]

En familj på tre personer hyr en obebodd stuga flera somrar i rad. Mamman trivs bäst med att pynta stugan och pojken kommenderas att följa med sin pappa på vandringar. En jämnårig pojke lever året runt i den karga bergsbyn som ännu inte exploaterats av skidturismen. Pojkarna blir vänner och följs åt upp i vuxen […][...]

Ibland undrar jag varför. Det gör säkert alla då och då. Så kanske någon svarar: ”Varför inte?” Och vips, ersätts den ifrågasättande rösten i mig och säger: ”Ja, varför inte?” I det ögonblicket börjar äventyret. Men den känslan uppstod inte i den första läsningen av Trädet, en bilderbok för små barn. Kaninen Bob går på […][...]

När berättarjaget i boken Vi ses vid världens ände tar på sig vandringskängorna och följer stigarna upp i de schweiziska alperna är det inte adrenalinkickarna hon söker. Hon har lärt sig att tycka om vandrandet i en egen takt och samtidigt har ett stort geologiskt intresse tagit plats i henne. Om hon inte är ute […][...]