Vad tänker du på när du hör orden ”rasism” och ”rasister”? SS-trupper och koncentrationsläger? Huliganer i kängor och bombarjackor? Lasermannen, Peter Mangs och Anders Behring Breivik? ”Ensamma galningar”? Eller dig själv och dina närmaste? Det är en av utgångspunkterna i Marcus Priftis nya bok, Främling, vad döljer du för mig? Det kanske låter konstigt, att […][...]

För en dryg vecka sedan fick Anders Behring Breivik sitt straff i norsk domstol. 21 år i förvar för 77 dödade och ett helt land sårade. I juli knappt ett år efter bomben i Oslo och attacken mot AUF på Utøya kom boken Jag lever, pappa skriven av Siri och Erik Sønstelie utifrån deras upplevelser […][...]

Att Norge skulle bli ett land som vi idag förknippar med stora terrordåd är något som få trodde för några år sedan. Författaren Harald Rosenløw Eeg var det dock på spåret förra året när han släppte sin ungdomsroman Gyldig fravær (Ska bara dö först, på svenska). På grund av terrordåden på Utøya förra sommaren blev […][...]

Fem ungdomar är av vitt skilda anledningar sena till en klassutflykt. De hamnar i samma tunnelbanevagn i tåget efter resten av klassen, var och en fullt upptagen av sina egna problem. Det är då det smäller. Explosionen isolerar dem från resten av världen. Långt nere i underjorden omges den tillknölade tunnelbanevagnen av vatten från brustna […][...]

Plötsligt hörs ett skott! Mitt i trängseln på en centralstation faller en ung kvinna omkull, blödande från ett hål i magen. Hennes pojkvän glömmer att de är på flykt och skriker på hjälp. Barnet, skriker han, de har dödat barnet, vi skulle döpt honom till Hopp. En äldre man knuffar sig fram genom folkmassan; släpp […][...]

Begicks förra veckans terrordåd i Norge av en ensam galning, eller är de symtom på större och kanske ännu otäckare tendenser i samhället i stort? Nej, jag syftar inte bara på den sverigedemokratiske kommunpolitiker som gått ut med att Anders Breivik är ”en produkt av det mångkulturella samhället”, att ”mångkultur” och ”massinvandring” måste dela skuld […][...]

Precis innan jag börjar skriva denna recension har jag sett Håkan Juholt tv-intervjuats som s-ledare för första gången i Agenda och får journalisternas favorit: ja- eller nej-frågor. På frågan om euro skall införas i Sverige svarar han bara nej och håller därmed på ja/nej-svarsformen så att journalisten själv får gå in och förtydliga med följdfrågor. […][...]

Varje år dödas enligt International Press Institute omkring hundra journalister världen över på grund av sitt arbete. Bland de mest namnkunniga finns den ryska journalisten Anna Politkovskaja, vars skarpa journalistik har funnits tillgänglig på svenska i närmare ett decennium – senast aktuell med artikelsamlingen Sanningen – inget annat som kom ut i höstas. För fyra […][...]

Slutspelat, Lena Anderssons fjärde roman, har fått ganska blandat kritik. Antingen når den inte riktigt fram, eller så är den övertydlig, eller också är den hennes bästa hittills. Originell är den sannerligen, och det får väl sägas vara Lena Anderssons signum. Originell på gränsen till fascinerande konstig. Inte på något sätt svårläst eller abstrakt – […][...]

Efter elfte september har en ny rättslig ordning etablerats i världen. Som ett led i kriget mot terrorismen har USA byggt särskilda fängelser. De mest kända är Guantánamo och Abu Ghraib, men de är bara delar av ett större nätverk. På dessa platser har amerikanska jurister skapat ett rättsligt tomrum. Fångarna är varken civila eller […][...]