Första gången jag läste Nick & Norahs oändliga låtlista var efter att ha sett filmatiseringen av den. Jag blev med andra ord väldigt positivt överraskad. Så positivt överraskad att jag läser om den lite nervöst: Var boken verkligen så fantastiskt bra, eller var det kontrasten som gjorde det? Filmen är inte apdålig. Huvudrollsinnehavarna Michael Cera […][...]

Stephen föddes osynlig. Ingen har någonsin sett honom. Sedan hans mamma dog är det bara hans pappa som vet om att han existerar, och han ger sig till känna enbart medelst underhållscheckar. Stephen beställer allt han behöver hemlevererat via nätet och tassar runt i New York. Iakttar sina grannar och människor kring favoritplatserna i Central […][...]

”It’s me she wants to purchase.” Så lyder den allra första meningen i vad som ska bli, om jag fattat rätt, inte en dystopisk trilogi men en dystopisk tetralogi, alltså en serie om fyra böcker (det var ju också en variation). Kvinnan som kommer in den tjusiga butiken på semesterparadiset Demesne bara måste ha den […][...]

För oss som bor i Stockholmstrakten är det just nu extremt gynnsamma tider när det gäller litteraturevenemang. Vad sägs om Världsbokdagen imorgon tisdag på Stockholms kulturhus, eller varför inte internationell författarscen med Sofi Oksanen på torsdag? Den som föredrar mindre tillställningar kan i stället bege sig till Slipvillan på ön Långholmen och lyssna på författarna […][...]

Det är New York City vid juletid. Dash, som avskyr julen, kan gratulera sig själv. Han har lyckats slå i båda sina föräldrar med respektive att han firar med de andra – vilket låter sig göras eftersom de inte pratar med varandra – och är ensam hemma över helgen. Han strosar runt i sin favoritbokhandel […][...]

Två kusiner, nästan systrar. Uppvuxna sida vid sida, fast med ganska olika förutsättningar, och resultat. Så plötsligt är den ena borta. Jag jobbade extra i bokhandeln den dagen jag fick beskedet. Allt jag behövde höra var hennes namn, ”Laura …”, och jag visste, jag bara visste när jag kände hugget i hjärtat och den klösande […][...]

Imorgon åker jag till landet på semester, för att njuta av sol och bad, för att läsa ostört och försöka skriva klart den där romanen. Inser att det är nästintill en omöjlighet att planera sin läsning för två veckor framåt. Speciellt om man är lämnad i den där sommarstugan utan bil och möjlighet att införskaffa […][...]