Det var Gustav Vasas söners idé från första början. Sverige, som farsan deras hade börjat sätta ihop till ett land, hade hela landsändar fulla med skog och malm och inget folk, och borta i rikets östra halva fanns en massa finnar som visste hur man levde i skogen. Alltså såg man i slutet av 1500-talet […][...]

Hjärtats död av Elizabeth Bowen (1899 – 1973) har filmatiserats åtminstone en gång: The Death of the Heart. Vilken titel! Läser vi på baksidan kan vi sluta oss till att det antagligen handlar om vad vi i mindre dramatiska ordalag kallar ett krossat hjärta. Jag kommer att tänka på Jane Eyre när jag läser om […][...]

Vi som är födda i slutet av åttiotalet minns när socialdepartementets kommitté mot barnmisshandel någon gång kring millennieskiftet gav Petter och Ayo i uppdrag att spela in singeln[...]

Så. Årets första dag, den första dagen i det nya livet för så många; de goda föresatsernas tid inleds nu – man ska träna mer, äta bättre, bli lite sparsammare eller vad det nu kan vara. De löften som sällan avläggs skulle kunna handla om en själslig motsvarighet, om att faktiskt läsa de där böckerna […][...]

Mellan ca 1850 och 1920 utvandrade mer än en miljon svenskar till USA. Från svält och fattigdom, eller till ett bättre liv, eller bara för att följa efter familjen. Vi har ju vår bild klar av hur det gick till, vi har läst eller sett Mobergs eller Troells eller Björnåbennys version av Utvandrarna, den starke […][...]

Det kan inte ha varit något lätt jobb han hade, statsminister Per Albin Hansson under krigsåren. Med tyskar som ockuperade våra nordiska grannländer i väster men samtidigt var allierad med vår östliga granne och därtill ställde en massa krav om järnmalm och transittrafik på det Sverige han styrde över. Som ju trots retoriken inte hade […][...]

Att skriva historia är ofrånkomligen att reducera händelser och processer till gripbara berättelser. Början, mitt, slut; orsak och verkan. Tiden, händelserna, processerna i sig är förstås ohjälpligt förlorade och går inte att direkt få fatt i. Vi etablerar en massa mer eller mindre ikoniska bilder, men tidsperioder är förstås mycket, mycket mer än så. Så […][...]

1880-talets Uppsala, och det går fort uppåt för Stig Ekeberg snart efter läkarexamen. Extra ordinarie assisterande stadsläkare, med uppgift att hjälpa till med vissa sysslor av det mer handgripliga slaget, som ordinarie stadsläkare dr Petersén uttrycker det. Sysslorna visar sig vara att övervaka och undersöka stadens prostituerade, så att de inte sprider oönskade sjukdomar till […][...]

Den 18 januari 1939 publicerar Svenska Dagbladet en artikel med rubriken ”Plan på läkarimport väcker gensagor”. Idén hade lagts fram av en man vid namn Axel Höijer. Det rörde sig om en arbetskraftsimport från Tyskland av ett tiotal judiska läkare som förlorat sina inkomstmöjligheter. En lista på namn planerades att sättas ihop. Detta var dåliga […][...]

Ola Larsmo har länge fascinerat mig. Kanske beror det på att vi båda har ett förflutet som uppsalastudenter, har läst litteraturvetenskap, varit medlemmar av Kalmar nation under vår studenttid samt att han en gång satt i en panel tillsammans med författarna Johanna Nilsson och PC Jersild och gav konstruktiv kritik på en novell jag skrivit, […][...]