Det verkar ha gått en trend i att skriva ”svarta böcker” under senare år. För något år sedan kom Kommunismens svarta bok. Tidigare i år släpptes storföretagens dito. Och nu har också Kolonialismens svarta bok kommit på svenska. Man bör väl se den här boken som ett svar på, eller kanske (som redaktören försöker hävda […][...]