Med livet framför sig och med madame Rosa vid sin sida som blir mer och mer död än levande för varje sida man vänder, talar romanens huvudperson Momo till läsaren. Han pratar snabbt, han upprepar sig och hoppar över saker. Momos språk är i Bengt Söderberghs vackra och träffsäkra översättning märkligt och tjusande. Det är […][...]

Han hette Leif Panduro och ett genomgående tema i hans litterära produktion, förutom en uppsjö TV-dramer och teaterpjäser, också ett tjugotal korta romaner, är just problematiken kring vad som är udda och tokigt eller vem det egentligen är som är galen. Hösnuva är en av dom sista romanerna som Panduro skrev. Boken gavs ut 1975, […][...]