Vem vet vilka passager som är framför oss. Färre och färre. Så inleder Jonas Modig sin femte diktsamling. Inleder med en dikt som sätter tonen direkt och ger boken sitt annorlunda anslag. Den inledande diktens sista rader beskriver också essensen, dikternas andedräkt – samlingens fysiska form: ”Årstidernas växlingar. / Mörkrets återkomst. / Hösten som närmar […][...]

Bokmässan är som Roskilde för litteraturSverige, minus leran. Typ så, ser jag att Jenny Jägerfeld har skrivit som status innan jag ger mig iväg med tåget på torsdagen. Och nog ligger det ganska nära sanningen. ”Det är märkligt”, säger Anna Carlén, när vi ses några dagar senare för välbehövlig lunch på pizzerian utanför mässhallarna. ”Hur […][...]