Romantiken uppstod i Tyskland för drygt 200 år sedan. Filosofi, litteratur och konst förändrades. Betydande personer var Johann Wolfgang von Goethe och Friedrich Schiller. Inriktningen är svår att avgränsa, men den var en reaktion på upplysningen och tillmätte det individuella och det känslomässiga betydelse vid sidan av förnuft och rationellt tänkande. Ja, ungefär så där […][...]

Den grekiska prinsessan Filomena blir våldtagen av sin svåger Tereus. Han skär ut hennes tunga för att hon inte ska kunna vittna om brottet. Men Filomena väver med tiden en bild. Ovidius har i sitt verk Metamorfoser odödliggjort myten om Filomena. Det slutar naturligtvis i tragedi, men det är inte våldtäkten utan vittnesmålet i form […][...]

Av någon anledning dyker tv-serien Svenska hem upp i huvudet då jag lyssnar på ljudboken Den som följer en stjärna vänder inte om av Malin Haawind. Kanske har det med inläsaren Philomène Grandins sätt att läsa att göra eller också beror det rätt och slätt på att båda behandlar kvinnoliv och utspelar sig vid förra […][...]

Det är glest med författare som fortfarande är produktiva vid nittio fyllda. De enda nu levande jag på rak arm kan erinra mig är Elsie Johansson (född 1931) och Kerstin Ekman (född 1933). Den förstnämnda gav ut sin självbiografiska Bladet från munnen 2021, medan den senare släppte en ny bok, där hon resonerar kring sitt […][...]

Jag har läst inledningskapitlet i romanen Debutant flera gånger. Scenen flödar så bitterljuvt med en äldre man som går på promenad en augustidag. Synintryck, ljudbilder och de egna tankarna på ett passerat liv. Trakten där han befinner sig är en plats där höglänt terräng möter en dal och han passerar ett torg: Bönderna sålde fortfarande […][...]

När jag öppnar en bok, vars titel lockat min nyfikenhet, vill jag oftast känna mig välkomnad. Textens stil eller innehåll ska ha någon sorts dragningskraft. Alternativt vill jag känna att författarrösten är angelägen om att vilja förmedla något till mig. När jag läste de första tjugo sidorna av Christa Wolfs Landet som icke är blev […][...]

Före andra världskriget var det vanligt att svenska ungdomar skickades till Tyskland för att få flyt på tyskan, som var det första främmande språket i skolan. Min egen mamma var 1938 på språkkurs i Heidelberg och inkvarterades i en nazistsinnad familj med “mycket stöveltramp i trapphuset”. Idag, när vi sitter med facit i hand, är […][...]

Jag tycker om små böcker. Det är något med det lilla formatet som känns anspråkslöst och intimt, samtidigt som innehållet kan vara nog så uppfordrande. Här är den begränsade ytan fylld av svarta plumpar, en revbensbur och en inspärrad liten fjäril. Så det är det yttre som fångar mig först, därefter titeln: I slutet borde […][...]

Fritz hade just blivit exponerad för vetenskapsvärldens stora hemlighet: Forskningsinstitutioner var kungariken, och deras invånare styrdes och motiverades av samma faktorer som styrde och motiverade invånarna i alla riken. I första hand känslor, i andra hand rationellt tänkande. Alldeles särskilt gällde detta de riken som hade de största och mest betydelsefulla kungarna. Det borde förstås […][...]

FN:s generalförsamling är en plats för nationsledare från hela världen. Mot talarstolen riktas kameror och mikrofoner så att världen utanför kan ta del av dem. De senaste två åren har talarstolen besökts av en amerikansk president som hyser den största kärleken till det egna egot. Han markerar oftare det patriotiska perspektivet än strävanden som främjar […][...]