Jag har läst inledningskapitlet i romanen Debutant flera gånger. Scenen flödar så bitterljuvt med en äldre man som går på promenad en augustidag. Synintryck, ljudbilder och de egna tankarna på ett passerat liv. Trakten där han befinner sig är en plats där höglänt terräng möter en dal och han passerar ett torg: Bönderna sålde fortfarande […][...]

När jag öppnar en bok, vars titel lockat min nyfikenhet, vill jag oftast känna mig välkomnad. Textens stil eller innehåll ska ha någon sorts dragningskraft. Alternativt vill jag känna att författarrösten är angelägen om att vilja förmedla något till mig. När jag läste de första tjugo sidorna av Christa Wolfs Landet som icke är blev […][...]

Före andra världskriget var det vanligt att svenska ungdomar skickades till Tyskland för att få flyt på tyskan, som var det första främmande språket i skolan. Min egen mamma var 1938 på språkkurs i Heidelberg och inkvarterades i en nazistsinnad familj med “mycket stöveltramp i trapphuset”. Idag, när vi sitter med facit i hand, är […][...]

Jag tycker om små böcker. Det är något med det lilla formatet som känns anspråkslöst och intimt, samtidigt som innehållet kan vara nog så uppfordrande. Här är den begränsade ytan fylld av svarta plumpar, en revbensbur och en inspärrad liten fjäril. Så det är det yttre som fångar mig först, därefter titeln: I slutet borde […][...]

Fritz hade just blivit exponerad för vetenskapsvärldens stora hemlighet: Forskningsinstitutioner var kungariken, och deras invånare styrdes och motiverades av samma faktorer som styrde och motiverade invånarna i alla riken. I första hand känslor, i andra hand rationellt tänkande. Alldeles särskilt gällde detta de riken som hade de största och mest betydelsefulla kungarna. Det borde förstås […][...]

FN:s generalförsamling är en plats för nationsledare från hela världen. Mot talarstolen riktas kameror och mikrofoner så att världen utanför kan ta del av dem. De senaste två åren har talarstolen besökts av en amerikansk president som hyser den största kärleken till det egna egot. Han markerar oftare det patriotiska perspektivet än strävanden som främjar […][...]

Elisabet Hermodsson (1927-2017) var författare, konstnär, kulturjournalist och viskompositör. På 1980-talet började hon läsa den tyske författaren Friedrich Hölderlins diktverk, och blev inspirerad. Hans lyrik har påverkat hennes egen diktning. I denna bok finns tio texter av Hölderlin, översatta av Hermodsson. Hennes mors släkt kom från samma område i Tyskland (Schwaben) som Hölderlin, vilket ger […][...]

I den här boken tar sig Carl-Göran Ekerwald an fenomenet ”bildning”. I det begreppet lägger han dock något lite annorlunda än vad många spontant kanske tänker på som bildning. Han vänder sig faktiskt explicit mot att betrakta bildning som synonymt med vad han kallar ”bokbildning”, vilket väl får tolkas som att vara väl bevandrad i […][...]

Denis Diderot föddes 1713 i Langres, ca 30 mil sydost om Paris, som äldste son till en knivsmed. Han insåg tidigt att han inte ville bli det som hans pappa önskade att han skulle bli: kanik, en präst inom katolska kyrkan. Diderot hade inte den religiösa övertygelsen och i 23-årsåldern förstod han att inget specifikt […][...]

Det hör väl till den mänskliga historiens eviga frågor: Är människan genom tiderna i grunden densamma? Eller i det här fallet: Är kärleken genom tiderna i grunden densamma? Naturligtvis finns en massa motstridiga teorier om det där. Kärlek har alltid varit en grundläggande komponent i människors liv. Eller: kärleken är en social och kulturell konstruktion […][...]