Det är nog riktigt att påstå att jag vuxit upp nära Birger Furugård. Naturligtvis inte nära i någon själslig eller känslomässig mening, men i en fysisk. Distriktsveterinärens, nazistens, fanatikerns och den forne riksledarens sista viloplats ligger nämligen bara några hundra meter från mitt barndomshem. Knä om knä med sin minst lika antisemitiska broder Sigurd vilar […][...]

På senare år har man kunnat konstatera att de nazistiska kvinnorna spelade en mer aktiv roll i det tyska krigsmaskineriet än man tidigare anat. Även om regimen önskade se de tyska kvinnorna “kedjade” vid spisen, gjorde kriget det nödvändigt att också den kvinnliga arbetskraften nyttjades inom jordbruket, på fabriker och kontor, i koncentrationslägren etcetera. I […][...]

Nazism och det som därtill hör är ju alltid något som provocerar, och därför är det spännande att få skriva en recension om något som borde vara en nagel i ögat på demokratiska samhällsmedborgare i större delen av vår värld: Nazistiska författare och deras litteratur. Roberto Bolaño behandlar i sin bok, ett slags kollektiv biografi, […][...]

Och till slut fick Eva sin Adolf och så levde de lyckliga i alla sina dagar. Eller nej, så vad det ju inte riktigt. Dagar var ju inte ens i plural och lycka är väl ganska svårt att nå instängd i en bunker omringad av hundratusentals fiender. Nej deras äktenskap var kort, redan dagen efter […][...]