Mina första riktigt mäktiga läsupplevelser i vuxen ålder (jag började läsa skönlitteratur först i sena tonåren) hade det gemensamt att de inte handlade om tillsynes något särskilt alls. Det var slackerliv och långtråkighet och ett eller annat kärleksbekymmer. Det var igenkänning. Tillvaron i småstaden blev på samma gång bekräftad och utpekad i all sin inskränkthet […][...]

Den evinnerliga kortprosan som Sveriges nykläckta författare använder sig av. Skrivklåda, skrivklåda. Ner på papper ska du och spridas i världen. Jag har ypperligt svårt för kortprosan hos Sveriges debutanter. Så varför valde jag att läsa ytterligare en? Jo, Helena Ljungström har en gedigen litteraturutbildning; fil. mag. i litteraturvetenskap och flera år på skrivarlinjer. Antingen […][...]