När jag av en slump får syn på Sista skriket av Philip Warkander och Emma Veronica Johansson och läser marknadsföringstexten hoppar jag nästan till – det här måste ju bara vara en bok för mig! När jag var barn hade jag alltid mängder av brevvänner och brevromaner har varit en av mina favoritgenrer. Nu som vuxen mailväxlar […][...]

Hur hade mödra- och förlossningsvården sett ut om det var män som födde barn? Hade det ansetts rimligt att behöva resa 30 mil till BB? Att behöva gå en kurs i bilförlossning? Eller att behöva vänta i åratal på vård för förlossningsskador, för att kunna gå på toaletten utan smärtor eller ha ett fungerande sexliv? […][...]

För den historieintresserade är det oerhört spännande att leva i nutid. Mer än någonsin har vi möjlighet att få en detaljerad inblick i hur Sverige, dess befolkning och kultur har utvecklats och byggts upp under årtusenden. Detta tack vare arkeologiska fynd och DNA-testade privatpersoner. Just denna privat initierade kartläggning av DNA gör forskningen en ovärderlig […][...]

”Ge dem en varsin boll så slipper de slåss.” Låter inte det som en förnuftig kommentar när 22 spelare jagar en enda boll på fotbollsplanen? Nja. Om människorättskämpen och politikern Mohandas Karamchand Gandhi (mest känd som Mahatma Gandhi) funnes i livet idag, är jag tveksam om ens han skulle yttra sig så här, trots sina pacifistiska […][...]

Alla har nog hört det, många har svårt att tro det, men det blir bättre och bättre dag för dag. Svält och undernäring blir ovanligare, läskunnigheten ökar, hygien och hälsa förbättras. Krig, terrorism och brottslighet förekommer mer sällan, hör och häpna! Demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter åt alla är den obevekliga trenden, sett över tid. […][...]

Amerikanen Mike Garson, född 1945 i New York, är en av världens främsta pianister och av många geniförklarad. Garson, som ursprungligen och mest ägnat sig åt jazz, är allra mest känd för sitt samarbete med David Bowie, vilket tog sin början redan 1972. Garson hade aldrig hört talas om Bowie när han tillfrågades om att […][...]

Sommaren 1988 är David Lagercrantz 25 år och anställd på Kvällsposten i Malmö – ”’den sämst ansedda dagstidningen i landet’, som min fars vän Harry Schein vänligt förklarade för mig”. Det har inte så lite av uppror över sig, både mot den välrenommerade fadern, Olof Lagercrantz, och den adliga släkten, men i förgrunden finns också […][...]

Kriminallitteraturen är en enorm genre, både inom Sverige och på export. Enorm och spretig, för även om den har den konkreta bestämningen att den kretsar kring ett brott, oftast ett eller flera mord, så kan ju författaren närma sig detta på många olika sätt. Det kan vara klurigt och märkligt mysigt eller framkalla mardrömmar. Vi […][...]

Att döda sitt nyfödda spädbarn, hör det till de mest obegripliga och tabubelagda brott man kan begå? Att skada den där lilla, hjälplösa varelsen som man burit i sin egen kropp, förväntas föda med sin egen kropp, älska över allt annat? Skydda med sitt liv? Ändå händer det, har hänt och händer än idag. I […][...]

Att låta tidigare tystade grupper komma till tals, det är och har varit en central del i modern historisk forskning. De som inte räknats, de som haft få möjligheter att göra några större avtryck, eller vars avtryck ingen brytt sig särskilt mycket om att bevara. Inspärrade är en sådan grupp, och just Inspärrad. Röster från […][...]