När evolutionsteorins fader, Charles Darwin, satte sig ner för att skriva sin självbiografi – mer för att hans barn skulle veta vad han gjort och tänkt än för att han trodde att någon utomstående kunde vara intresserad – var han 67 år gammal. Han hade rest jorden runt, han hade mött eliten av 1800-talets engelska […][...]

Laura Macdissi landar i Bagdad i maj 2005. Hon har kommit på uppdrag av FN och landar mitt i kaosets Irak. Genom sitt arbetet på FN:s informationsavdelning får hon en unik inblick i den irakiska politiken och inser snart att inte ens FN:s personal i Bagdad är immuna mot den sekteristiska propaganda som snabbt blivit […][...]

Anledningen till att jag köpte den här boken var att jag jobbade på Starbuckskopian Seattle Coffee Co i London i slutet av nittiotalet. Seattle var väl varken bättre eller sämre än Nero eller Coffe Republic eller de andra liknande kedjorna. Kanske att de betalade lite bättre, en bra bit över de 3.20 pund som jag […][...]

Två saker är iögonenfallande med Eva Söderbergs avhandling om Kulla-Gulla-böckerna, Askunge, madonna eller feminist? Det första är att den utgörs av i princip en tjock bunt hopbundna A4 – visserligen bättre satta och bundna än en vanlig uppsats, men nog tycker jag att avhandlingen hade förtjänat riktig bokform, inte minst för att ämnet kunde intressera […][...]

Kvinnors uppfattningar om sina egna kroppar och sexualitet är i ständig förändring. Vi ska tukta oss själva, kontrollera våra vätskor och inte vara kåta. Eller jättekåta. Oskulden ska värnas, vi ska hålla på oss själva, men samtidigt inte vara rädda för att experimentera. Sex är skamligt. Sex är ett nöje som öppet och glatt ska […][...]

”Världens tårar är konstanta”, sa Beckett. Ändå har mänsklig ledsenhet hunnit varieras en hel del hittills. Under antiken sågs melankolin som ett sjukdomsliknande tillstånd mellan genialitet och galenskap. Medeltidens människa gjorde istället kopplingen till moraliska brister. Från renässansen till romantiken handlar det om ett slags existentiellt drama. Därefter biologiseras melankolin, och med Freud kommer vår […][...]

Det berättas att Allan Edwall gick förbi ett dagis tillsammans med en vän. Dagisbarnen skrek ”Eeeeemil” efter honom. ”Fan vad obehagligt”, ska Allan ha sagt. ”Jag vill inte bli ihågkommen som den där elaka pappan”. Men vi har svårt att komma undan Astrid Lindgren-figurerna när vi tänker på Allan Edwall. Emils pappa, Mattis i Bröderna […][...]

Av någon anledning har jag aldrig läst någon av Mikael Parkvalls böcker. Tack vare att jag hittade Lingvistbloggen fick jag även upp ögonen för denne lingvists alster, och nu blev det dags. Efter de första kapitlen är jag helfrälst. Roligt, bitskt, men ändå vänligt och aningen … tja, liksom suckande. Men efter drygt halva boken […][...]

Andreas Malm måste vara smått manisk. År 2007 kom han med en bok om klimatkrisen som innehöll en litteraturlista på över trettio sidor. På några år hade han tydligen läst igenom allt som gick att läsa på området. Nu, två år senare, kommer han med ytterligare ett alldeles vansinnigt arbete: en bok om hatet mot […][...]

I takt med att den accelererande växthuseffekten har blivit erkänd i allt vidare kretsar, så har somliga intressen känt sig allt mer hotade. Det återspeglas också i bokfloran, i form av olika debattinlägg mot påstådda ”skräckscenarion” av vad som kan komma att hända som en följd av klimatförändringarna. I höstas publicerades exempelvis Stefan Fölsters bok […][...]