I en tågkupé någonstans i 1880-talets Ryssland börjar resenärerna samtala och kommer in på äktenskapet, kärleken och relationerna mellan könen. Plötsligt lägger sig en man som tidigare suttit tyst och avskärmad i samtalet. Han presenterar sig som Pozdnysjev, en man som har dödat sin hustru. För berättaren i Leo Tolstojs Kreutzersonaten återger Pozdnysjev genom natten […][...]

”Den manliga blicken” är ett väl etablerat begrepp inom olika former av kulturforskning. Det är (den vite, heterosexuelle, och så vidare) mannen som beskrivit världen och människorna, i synnerhet kvinnorna, i vetenskap, litteratur och film genom historien. Kvinnan har varit objektet, för blicken, för lusten, för alla möjliga känslor; mannen den som begär, iakttar, definierar. […][...]

1880-tal. Stockholm, Sverige. Framtidstro! Fabrikshjulen snurrar. Folk flyttar från landet in till staden. Fabrikshjulen snurrar fortare. Reaktionära vindar viner. Socialismens frö har grott ett tag; nu frodas den och slår ut med full kraft. Så också kvinnorörelsen. Strindberg morrar, men kvinnor som Ellen Key, Alfhild Agrell,Sonja Kovalevsky skräms inte till tystnad för det. I denna […][...]

Kring 1880-talet kom den första vågen av modern feminism. Många kvinnliga författare slog också igenom och lästes och spelades på teaterscener – inte sällan mer än sina i nutiden mer kända manliga kollegor. Författare av båda könen diskuterade kvinnors och mäns olika förutsättningar och möjligheter, socialt, rättsligt, medborgerligt och sexuellt. För den som vill ha […][...]

Finns det en kärlek helt obunden av plikt och konvention? Kan man helt enkelt bara vägra att stänga in sin lust till en annan människa i samhällsmoralens färdiga små förpackningar och hävda den egna känslan som enda giltiga rättsnöre? Det utforskar Anne Charlotte Leffler i Kvinnlighet och erotik, en 1800-talsutflykt till en förvånansvärt fräsch sedlighetsdebatt. […][...]

De senaste åren har jämställdheten på och runt våra teaterscener debatterats i flera olika sammanhang och precis som med litteraturen är fördelningen mellan könen sned, sned, sned. Fler kvinnor än män har intresserat sig för att gå på teater, fler kvinnor har velat spela teater – men på de professionella scenerna dominerar männen stort. De […][...]

Möjligen fanns inte begreppet fredagsmys 1891, men konceptet är i varje fall motsvarande. Nu ska hela familjen pallras upp i förmaket framför brasan medan familjefadern läser högt ur något ”nyttigt och lärorikt” verk och myser. Vi ä’ här tre generationer representerade i denna familj, alla samlade kring gemensamma intressen, alla förenade genom den fullaste sympati […][...]

I brukspatron Stålbergs hem förbereder man som bäst julfirandet och väntar hem männen i familjen från staden. Med sig har de dock en överraskning – sonen Helge har förlovat sig och hemför nu sin fästmö, skådespelerskan Ester Larsson. En skådespelerska! En kvinna som inte bara yrkesarbetar, utan som sannerligen tar plats offentligt, som skamlöst gestaltar […][...]

Tar man några steg bakåt i litteraturhistorien blir det lätt ont om kvinnliga författare. Måste det vara så? Vem är det egentligen som bestämmer vad som är en klassiker? Ella har pratat med Moa Holmqvist på Rosenlarv – ett förlag med uttalad avsikt att ifrågasätta kanon – om topplistor, Strindberg, mansdominans och alternativ. EA: Varför […][...]