Jag tror att jag helt enkelt gillade titeln (jag har en övertro på vackra titlar). Och ämnet, förstås. Vad skönlitteratur är och betyder för oss – vad vi gör med den – hör för mig liksom till de eviga frågorna. Hur kommer det sig att ”hittepå” kan beröra så mycket? Ändå känns det som att […][...]