Sofia Robergs bokdebut är en diktsvit som expanderar snarare än utvecklas från en punkt till en annan. En celldelning. Jag ser framför mig en bubbla som spricker, hur nya små bubblor bildas och ofrivilligt fäster sig mot varandra. För att sedan växa. Växandet är ett tema hos Roberg, vars dikt har sin utgångspunkt i naturen […][...]