Hon bor långt uppe i ett höghus. Fjorton våningar högt, ett ensamt hus där en ensam lampa brukar lysa och välkomna henne när hon kommer hem i mörkret. Fönstret där lampan lyser är hennes eget, men i fantasierna är det någon som har tänt den för hennes skull. Någon har tänkt på henne. Marie Lundquists […][...]