Jag säger ja till att intervjua Bodil Malmsten utan att ha läst något av henne sedan tidigare. Är det fullständigt idiotiskt? Ja, det är det. Men också bra, som en piska, att komma igång och fördjupa sig lite. Den här intervjun kretsar främst kring loggböckerna som nyligen avslutats med den femte, Och ett skepp med […][...]

I år avslutas två omfattande betraktelser av livet: Karl Ove Knausgårds Min kamp, och Bodil Malmstens loggböcker. Så tycker jag en kan skriva. Visserligen använder Malmsten mycket färre ord och går inte igenom livet på samma autistiskt övergripande sätt som Knausgård, det finns inte så mycket barndom i loggböckerna. Men vardagsbetraktelserna och funderingar som serien […][...]