När jag läst ut Elin under havet måste jag nästan gråta lite grann. Redan på beskrivningen av boken förstår man att det här kommer att bli något alldeles utöver det vanliga. En grafisk roman som riktar sig till ungdomar från 11 år, och som handlar om en tjej som är med om ett övergrepp. Så modigt! tänkte jag när jag läste om den i Svensk Bokhandels katalog. På förstafliken läser jag ”Ett bra redskap att använda i samtal om det svåraste svåra”. Och verkligen! Debutanten Sofia Malmberg har skapat ett litet mästerverk, som omedelbart tar sig in under huden och stannar där.

Vi börjar med att laptopen öppnas. ”Zenfighting: forum>>träning.
Nytt inlägg:
Titel: Träning i Julieborg?
Text: Hej! Jag undrar om det finns någon bra klubb om man vill träna kampsport i Julieborg? Elin.
Ditt inlägg är nu publicerat.”

Elin är en cool tjej som håller sig mest för sig själv. Hennes mamma har inte riktigt tid med henne och det gör inte så mycket, för Elin strövar omkring och upptäcker saker på egen hand. Genom ett internetforum träffar hon André, som lovar att lära henne kampsport. Han är tränare på ett ställe som heter Dragon Style Fighting och kan det mesta, verkar det som. Som läsare får vi bara se hans kropp som svischar svärdet och hans mun som talar. Och så Elins beundran för honom förstås.

Men André är inte riktigt den han utger sig för att vara, och när Elin får träffa honom i det mörka rummet med britsen, där man måste ta av sig kläderna, förstår hon att det här inte var vad hon ville. Eller förstår? Det är här Malmbergs skildring blir som allra mest övertygande. Efter mötet i rummet går Elin mer och mer in i sig själv, sin egen fantasivärld. Hon flyr skolan och omvärlden tillsammans med sina låtsaskompisar. I den egna världen är det mörkt och farligt med monster, men Elin är hjälten, den som bestämmer, den som är starkast och kan hitta sin väg ut ur alla problem.

Verkligheten är desto svårare att hantera. För hur ska man berätta för mamma att man är en ful och äcklig tjej som gick med på det där? Och vem kan man egentligen lita på i den här världen?

Elin under havet är så underbart vacker och så fruktansvärt hemsk. Jag dras rakt in i Elins stora ögon och smala taniga kropp, jag är ett med huvudkaraktären och upplever det hon upplever. Malmbergs tecknade landskap rör sig i naturen, skolan, hemma och i en omtumlande fantasivärld lika lekande lätt som om det var en film det handlade om. Mer bilder, mindre prat. Det gränsar till manga men är mycket snyggare, med säkra skuggningar som får varje känsla att framträda med gripande tydlighet. Till och med det faktum att ytan på den fysiska boken är avstötande i materialet, känns genomtänkt och betydelsefullt.

Jag blir varm i hjärtat när jag läser att Sofia Malmberg håller kurser i illustration för barn och unga, och tänker mig henne precis som den hjälte som sexuellt utnyttjade barn så innerligt behöver. Precis som den hjälte Elin blir, som till slut vägrar vara förloraren och reser sig som den kampsportstjej hon är.

En viktig bok är det här, och en vacker läsupplevelse.