Någonting har hänt de senaste åren. Helt plötsligt har det börjat talas om kulturpolitik. Helt plötsligt diskuteras teatrarnas ekonomi, presstödets utformning och public service uppdrag som aldrig förr. På tankesmedjor formuleras kulturpolitiska program, i riksdagen talar Hägglund om ”kultureliten” och inför valet lovar båda blocken att göra kulturen till en valfråga. Vad är det frågan […][...]