Krönika

Variation är bra för magen

Jag vet inte riktigt vad poängen är med en kvinnodag. Om det inte mer jämställer kvinnor med semlor och kanelbullar än med män. Men jag tar ändå tillfället i akt att läsa ikapp lite i ämnet – bland annat Gunilla Thorgrens roliga Grupp 8 & jag om 1970-talets kvinnokamp – och det slår mig att något som alla jämställdhetsrörelser ägnat ganska stor energi åt är att granska hur olika grupper framställs i media av olika slag.

Nog måste det spela roll om till exempel alla skurkar är svartmuskiga eller bryter på ryska. Om de enda människor med annan hudfärg man ser uppför sig som i hiphop-videor. Det handlar om vilka bilder som dominerar. Vilka alternativ som finns. Och samtidigt är det något problematiskt med hela diskussionen, något som går ut på att människor som läser eller ser på teve eller vad de nu gör inte riktigt förväntas vara förmögna att tänka själva och att skilja på fiktion och verklighet.

Branschorganet Svensk bokhandel rapporterar att fler och fler svenska bibliotek köper in mer och mer ur genrer de traditionellt undvikit. Deckare och populära ungdomsböcker av det mer kommersiella slaget. Min lite hycklande reaktion är positiv vad gäller ungdomsböckerna – jag förstod aldrig när jag var i Kitty-åldern varför inte just min smak och mina favoriter dög, och jag tycker att man ska vara rädd om själva läsglädjen framför nästan allt annat. Deckare däremot är jag helt enkelt inte så svag för själv.

Naturligtvis finns det en poäng med att ta in böcker som folk faktiskt läser. En stor poäng. Men om biblioteken på inget sätt skiljer sig från bokavdelningen på Ica Maxi, då har vi kanske förlorat något?

I det stora landet i väster finns av tradition ett stark engagemang i biblioteksutbudet från föräldraföreningar och andra påtryckningsorganisationer. Fast det är varken kvaliteten på böckerna eller, som man skulle kunna tro i skolmassakernas hemland, exempelvis glorifieringen av våld i media som engagerar. Nej, det är förstås sex. Grovt språk, någon gång positiva skildringar av fiendeland, känsliga ”ras”-frågor och allt som över huvud taget kan associeras med sex. Massor av delstater har till exempel plockat bort en bok som innehåller ordet ”pung” från sina bibliotek. I boken förekommer nämligen en hund som blir ormbiten i denna kroppsdel. Lite läskigt? Absolut. Men sexigt? Besvärande tanke.

Det kan låta som två helt motsatta strategier, censur eller marknadsanpassning, men resultaten blir obehagligt lika. Med en alltför rigid strävan efter det populära eller det politiskt korrekta riskerar man att stå där med en trist och likformig massa. Och är det inte just variationen som tvingar oss att börja tänka själva?

Så kanske måste man som muminmamman, denna visserligen traditionella men urcoola modersgestalt, hålla fast vid att ”allt som är trevligt är bra för magen”, packa matsäck och varma tröjor och helt enkelt sätta sin tro till förnuftet och upptäckarglädjen.

Ella Andrén

Publicerad: 2008-04-20 00:00 / Uppdaterad: 2009-08-10 21:28

Kategori: Krönika

Inga kommentarer ännu

Kommentera eller pinga (trackback).

Du kan använda: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

168 timmar

Annonser

AdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAdAd

Vill du vara med?