Utgiven | 2004 |
---|---|
ISBN | 0742525392 |
Sidor | 315 |
Språk | Engelska |
Vad är det som gör att fattiga bönder deltar i revolutionära rörelser? Fattigdom kanske många spontant svarar. Men varför finns det då så många fattiga bönder som inte gör uppror? Och varför stannar inte den enskilda bonden hemma, och hoppas att andra lyckas förbättra situationen åt honom/henne också? Det är de centrala frågeställningarna i den här boken.
David Mason försöker besvara sina frågor genom att studera en lång rad samtida upprorsrörelser. Tonvikten ligger på två fallstudier – El Salvador och Peru – men exempel hämtas också från andra länder världen över. Problemet med fattigdomsteorin, finner Mason, är att många revolutionära rörelser inte uppkommer i de fattigaste områdena av ett land, och i somliga fall faktiskt uppkommer när olika landreformer till förmån för de fattiga redan börjat genomföras. Det handlar alltså om mer än bara ekonomisk nöd.
Samtidigt finns det konkurrerande teorier som menar att det främst, eller i vissa teoretikers fall även uteslutande, handlar om vilket ledarskap det finns för de revolutionära rörelserna, och deras strategier för att dra med bönderna. Drar man det resonemanget till sin spets skulle en revolutionär rörelse lika gärna kunna uppkomma bland Skånes storbönder som bland fattigbönderna i Chiapas i Mexico. De flesta håller nog med om att det låter ganska otroligt.
Svaret författaren kommer fram till handlar därför om att det är en lång rad faktorer som gör att bönder blir revolutionärer. Tillgången till resurser, ledarskap och strategier är de viktigaste faktorerna. Man kan tycka att Mason totalt nedvärderar ideologiernas betydelse – detta spelar i praktiken ingen roll i författarens förklaringsmodell. Men de allra flesta av de stora revolutionära rörelserna har använt sig av en ideologisk (vänster-)retorik – frågan jag ställer mig är om de skulle ha kunnat klara sig utan den?
Masons bok är helt klart en akademisk avhandling. Trots det är det en förhållandevis tillgänglig bok, som även en lekman borde kunna ta till sig utan problem. Den fördjupar på ett intressant vis frågan om upprorets grunder.
Publicerad: 2004-06-11 00:00 / Uppdaterad: 2009-12-07 12:35
Inga kommentarer ännu
Kommentera eller pinga (trackback).